Kommuner ska inte samäga bolag med kapitalet. Men Södertäljes idé att bygga bostäder som arbetsmarknadsåtgärd med Peab är intressant - som avgränsat pilotprojekt.
Södertälje och peab ska bygga bostäder genom ett samägt bolag. ”Kommuner och företag bör gå ihop och skapa jobb” löd rubriken på DN Debatt där parterna i går presenterade sitt projekt.
Nästa höst ska man börja bygga bostäder, som det är brist på i Södertälje - 8 000 personer står i kön hos kommunala Telgebostäder och Telge Hovsjö som har 12 000 hyreslägenheter. Det nya bolaget ska få fram över hundra lägenheter om året. Företaget ska anställa arbetslösa byggjobbare, ge lärlingsplatser åt ungdomar samt praktik och utbildning för invandrare som varit snickare, murare och ingenjörer i sina hemländer men inte fått jobb här.
Invändningarna är många och givna.
Det är absolut ingen kommunal uppgift att starta byggbolag. När kommunala bostadstadsbolag bestämmer sig för att investera ska de göra en öppen upphandling, billigast och bäst får affären. Med samarbetet sätts konkurrensen ur spel. Peab gynnas, de kan rädda en del av sina anställda. ”Medarbetare som har ledig kapicitet” som Mats Paulsson, vd i Peab och en av grundarbröderna, uttrycker det i artikeln som också är undertecknad av Södertäljes kommunalråd Anders Lago (S).
Alla byggbolag har ledig kapicitet nu. Nästan varje byggfirma varslat i fjol och i år. I maj var 7 500 av de 100 000 medlemmarna i Byggnads a-kassa arbetslösa, ytterligare 2 600 hade plats i något arbetsmarknadsprogram. De tävlar säkert också helst på jämlika villkor om jobb, precis som byggföretagen.
Med ett samägt bolag är det också fara värt att risken i huvudsak hamnar hos kommunen, och därmed skattebetalarna, om det går dåligt.
Men idén är intressant. I grunden är den mer ett verkligt praktiskt arbetsmarknadsprojekt än ett sätt att lösa bostadsbristen i Södertälje. Och arbetsmarknadsproblemet är lika reellt som trångboddheten.
I normala fall går en kille, och sällsynta fall en tjej, ut gymnasiets byggprogram och arbetar sedan som lärling i 1,5 - 2,5 år beroende på yrkesval. Först därefter är man en färdig yrkesman. Men de långa lärlingsplatserna finns knappt i lågkonjunkturen. Inte korta heller.
Arbetslösheten bland de nya invandrarna i Södertälje är skyhög. Många av individerna platsar inte för Arbetsförmedlings ordinarie åtgärder för att de inte är tillräcklig bra på svenska, a-kassa har de aldrig fått möjlighet att kvala in till.
Att Södertälje då tror att ett stort arbetsmarknadsprojekt i lägenhetsform kan lösa många problem på en gång är inte konstigt. Invandrare får en chans att lära sig yrkessvenska, reglerna på svenska byggen och visa upp sina kunskaper. Lyckas det får de senare jobb och betalar skatt i stället för att leva på socialbidrag. Ungdomarna får möjlighet att avsluta sin yrkesutbildning och då uppstår inte brist på byggjobbare när konjukturen vänder.
I den ideala världen hade Södertälje vänt sig till alla byggbolag med en upphandling. Ungefär så här: Ni ska bygga 100 lägenheter. Ni ska anlita 10 lärlingar bland ungdomar som nyss lämnat byggprogrammet, 30 byggjobbare från vår lista med invandrare med branscherfarenhet. Vi betalar lön/praktikersättning för dessa. I övrigt gör ni som ni vill. Lägg anbud.
I stället har Södertälje skrivit avtal med Peab. Det är inte bra. Men heller inte så dåligt att projektet måste stoppas. Däremot bör det förses med en tidsgräns och rejäla utvärderingsresurser.
DN