Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

I spåren av Snowden

Uppgifterna om hur vi övervakas på nätet duggar tätare än ett sommarregn. Det är lätt att förtvivla. Inte minst eftersom det tycks så omöjligt att själv kunna bilda sig en uppfattning om hur kontrollen ser ut och vilken omfattning den har. Vem som vet vad om oss förblir en tiotusenkronorsfråga.

SVT:s lokala nyhetsprogram ABC strödde i torsdags nytt salt i det svenska integritetssåret. Tre kommuner i länet, Stockholms stad, Salem och Täby, har valt att köpa datatjänster av ameri­kanska Microsoft och Google. Det betyder att varje mejl som skickas till kommunen går via de amerikanska bolagens servrar i USA. Det är en omständighet som inte direkt blir mindre problematisk efter Edward Snowdens avslöjanden om amerikansk övervakning.

Men exakt hur problematisk? Vad är det amerikanerna snappar upp och vad är det som myndigheterna låter passera? Vad är det som lagras en längre tid? Och hur kan dessa uppgifter komma att användas längre fram?

Internetföretaget Stay Secure exemplifierar i ABC med en elev som skriver en uppsats om terrorism och mejlar den till sin lärare. Det är ett mejl som kanske skulle få den amerikanska säkerhetstjänstens varningssystem att blinka. Vad det i så fall kan leda till i förlängningen – nekat visum? – kan man bara spekulera i.

Ju bredare och mer maskinell en övervakning är, desto sämre blir precisionen. Och ju mer uppgifter man samlar in och lagrar, desto svårare blir det att senare sortera. Det är därför inte helt orimligt att tänka sig att några förflugna ord i cyberrymden i ett senare läge kan diskvalificera någon för inresa till USA. Inte för att den amerikanska säkerhetstjänsten tror att man är terrorist utan för att den inte har resurser att gå vidare med allt som fastnat i en första grovsortering.

Men hur stor är risken? Att få reda på mer tycks snudd på omöjligt. Data­inspektionen vet inte heller och har därför vänt sig till EU-kommissionen för att få reda på hur den amerikanska övervakningen av svenska medborgare ser ut. Men EU-kommissionen vet inte heller, trots att den amerikanska rege­ringen avkrävts ett svar och trots att kommissionen vapenskramlat rätt rejält.

EU hotar med att säga upp de avtal som ger USA rätt att ta del av flygpassagerardata och finansiella transaktioner om inte amerikanerna redovisar vad deras övervakningsprogram går ut på för EU-medborgarnas del. Två möten med företrädare för den amerikanska regeringen har redan hållits. Men något klargörande svar har ännu inte presenterats.

Rättsläget är oklart. Ingen tycks riktigt säker på vilka regler som gäller den svenska trafiken på Facebook, ett amerikanskt bolag baserat på Irland. Ingen tycks heller riktigt säker på vilken information som vidarebefordras till den amerikanska säkerhetstjänsten. Uppgifter från Microsoft och Facebook att de kräver ett domstolsbeslut för att lämna ut någonting kan ifrågasättas.

Företaget Stay Secure erbjuder lokala internetlösningar och har därför ett eget intresse av att framstå som säk­rare och mindre övervakat än de amerikans­ka alternativen. Men inom företaget finns förstås också specialistkunskap. Vd Stefan Thelberg säger till DN att han inte alls tror på uppgiften om domstolsprövning, utan att det tvärtom handlar om en kontinuerlig övervakning och om ett slags maskinell löpande band-verksamhet.

I en tid när vi gissar mer än vi vet, och när det tycks mer eller mindre omöjligt att få veta, är det vi själva som får sköta vår egen säkerhet. Rådet tills vidare är alltjämt att betrakta mejl som vykort, öppna att läsa för alla. Därutöver är det utmärkt att både svenska Datainspektionen och EU trycker på för att få ett slut på USA:s stormaktsfasoner.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.