Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

I Sverige sågas det som gör människor framgångsrika

DN 16/4 2017. Samvetsgrannhet, självkontroll och optimism bidrar till framgång. Just de egenskaperna ser det svenska samhället ofta ner på.

Rubriken är lockande: "Fem egenskaper som leder till lycka". Och nyheten, som gick ut i veckan, intressant. Forskare vid University College, London, har identifierat fem karaktärsdrag eller färdigheter, "life skills", som ökar våra chanser att nå ekonomisk framgång, god hälsa, och ett framgångsrikt sällskapsliv. Vilka egenskaper handlar det om? Jo, samvetsgrannhet, emotionell stabilitet, beslutsamhet, självkontroll och optimism.

Den som lyckats erövra dessa egenskaper som äldre – den yngsta testpersonen var 52 – har enligt forskarna bättre förutsättningar att nå en hel guldkruka av goda ting. Det utlovas rikedom, färre depressioner, närmare relationer, färre kroniska sjukdomar, mindre ensamhet och till och med ett raskare gångtempo.

Samvetsgrannhet är ett begrepp som känns ungefär lika relevant i dagens svenska som "skålpund".

Man ska förstås inte ta sådana här undersökningar som absoluta sanningar. Men ändå kan vi göra en fundersam paus och reflektera över en fråga: Hur mycket uppmuntras just dessa omnämnda fem egenskaper av det svenska samhället i allmänhet och kanske skolan i synnerhet?

Ett exempel: I den mer högljudda dagsdebatten är detta definitivt inget som premieras. "SVT Opinion" har till exempel aldrig i programmets historia haft en gäst präglad av emotionell stabilitet, självkontroll och optimism. Manualen ser i dag ut ungefär så här: Debattör Ett skriver ett inlägg som formligen sprutar av instabilitet, okontrollerade känslor och pessimism. Texten plockas omedelbart upp av femhundra meningsmotståndare som med samma mått av instabilitet, okontrollerade känslor och pessimism twittrar, facebookar och instagrammar den. Samma medier som publicerade texten kan därefter skriva en indignerad artikel om "hatet mot Debattör Ett", och så körs alltihop ett varv till.

Samvetsgrannhet är ett begrepp som känns ungefär lika relevant i dagens svenska som "skålpund". Det definieras av Wikipedia som "förmågan att vara målinriktad, noggrann och att agera utifrån ens samvetsliga övertygelser". I mångt och mycket låter det som en beskrivning av gamla tiders tjänstemän. Det är en stor skillnad mellan att agera utifrån samvetets röst och, som många av dagens motsvarigheter, känna ett behov av att ideligen berätta om sina känslor i den ena eller andra dagsaktuella frågan.

Att följa sitt samvete är generellt något som diskuteras för sällan i dagens Sverige. Civilkurage tenderar att utmålas som att lättvindigt göra en mycket synlig aktion och sedan gnälla över att man straffas om ens handlingar visar sig bryta mot lagen. Men att verkligen utöva civilkurage är en svår konst som kräver att man är både grundligen genomtänkt och beredd att ta eventuella konsekvenser.

Beslutsamhet, för att ta den sista framgångsfaktorn, är något som samhället ofta ser skeptiskt på. Det förknippas med streberaktighet och girighet. Obeslutsamheten är däremot en dygd. Särskilt de unga är bräckliga blommor som ska slippa "låsa sig" för tidigt och i stället få pröva på ett överflödande smörgåsbord av möjligheter långt upp i 30-årsåldern.

Kanske är det poetisk rättvisa att fem egenskaper som betraktas så misstänksamt ändå bringar lycka till den som framhärdar i dem. Den samvetsgranna, stabila, beslutsamma, kontrollerade optimisten har fått ta sin skäppa ovett under livet. Men som äldre kan hen njuta av ett framgångsrikt liv, präglat av en solid kassa, nära relationer, god hälsa och en svikt i stegen som lämnar yngre gnällspikar långt efter.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.