Plötsligt exploderade en del av kärnkraftverket Fukushima. De rörliga bilder som i går spreds runt världen förmedlade en isande insikt om allvaret i den pågående händelseutvecklingen i Japan.
Vit rök vällde ut ur anläggningen och de redan katastrofala följderna av tsunamin fick en ny och oroväckande dimension.
Det saknas i skrivande stund uppgifter om följderna av explosionen. Men alla som såg bilderna insåg att något dramatiskt inträffat.
Andra rapporter om förödelsen efter fredagens tsunami började i går strömma in. Tusentals har mist livet och miljoner människors hem har slagits sönder. Enligt det japanska mediebolaget NHK saknas 10.000 människor i hamnstaden Minamisanriku.
Redan före explosionen i går förmiddag hade radioaktivt cesium uppmötts utanför kärnkraftverket Fukushima. 45.000 människor hade evakuerats från ett område med en radie på 20 kilometer runt anläggningen.
Vid själv anläggningen pågick i går intensiva försök att kyla den överhettade reaktorn. Om nedkylningen fungerar kommer explosionen förhoppningsvis att få begränsade följder. Experter som intervjuades i olika medier i går framhöll att risken för en härdsmälta inte var överhängande men samtidigt inte kunde uteslutas.
Det som hänt visar med alla önskvärd tydlighet hur sårbart det moderna, energiberoende samhället är.
Naturens krafter kan få förödande följder. Därför är det alla staters skyldighet att bygga upp så säkra samhällsstrukturer som möjligt.
Ofta påpekas att Japan har en ovanligt väl utvecklad beredskap för naturkatastrofer. Landets medborgare deltar från barnsben i olika övningar och det finns strikta regler för var och hur byggnader får uppföras.
Men krisberedskap kostar pengar. I jämförelse med ödeläggelsen efter skalvet i Haiti för ett drygt år sedan är det påtagligt hur mycket bättre skydd människor har mot naturens krafter i fungerande stater. Det är ytterligare ett argument för att fattiga länder behöver utvecklas och bygga upp stabila samhällsstrukturer.
De senaste årens många naturkatastrofer visar också behovet av väl fungerande internationell katastrofhjälp. När jordbävningar och jättelika svallvågor sveper med sig människor och hela byar är det fortfarande enbart FN som har kapacitet och möjlighet att rycka ut. Det internationella samfundet borde därför inrikta sina resurser och ansträningar på att katastrofhjälpen ska bli snabbare och mer effektiv.
Det verkar också som om Japan behöver förbättra beredskapen. I går riktades det kritik mot myndigheterna för att det lämnats otillräcklig information om händelsutvecklingen. Att medborgarna vet vad som sker är en av statens viktigaste uppgifter under en kris.
Det som hänt understryker också behovet av fortsatt förbättrat säkerhetsarbete vid världens kärnkraftverk.
Kärnkraften byggs för närvarande ut i många länder. Japan har i dag 17 anläggningar med 55 reaktorer i drift och planerar att bygga ytterligare 11. För ett land med brist på naturliga energikällor finns det inte många alternativ till kärnkraften. I en värld som plågas av uppvärmning och klimatförändringar är det dessutom varken möjligt eller önskvärt att ersätta kärnkraft med fossila bränslen.
Det internationella atomenergiorganet IAEA kommer därför att ha en viktig uppgift framöver. Utbyggnaden av kärnkraften kräver ständig utveckling av säkerheten vid anläggningarna. Att en tsunami kan stoppa dem har möjligen inte ingått i de krisplaner som hittills gjorts upp. Därför måste IAEA få full tillgång till uppgifter om det som sker i Fukushima. Alla länder behöver dra lärdom och rätt slutsatser av olyckan.
Men just nu handlar det om att hjälpa människor i nöd. I går strömmade det in erbjudanden om bistånd till Japan från alla världens hörn. I Sverige har MSB, Myndigheten för samhällsksydd och beredskap, fått en förfrågan om att skicka experter på sökning, räddning och samordning av bistånd. Tre personer är bredda att åka med kort varsel. Det kommer sannolikt att behövas fler.