Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Jobben som inte försvann

Ett år återstår till riksdagsvalet. En inte särskilt kvalificerad gissning är att det kommer att handla om jobben, jobben och jobben. Därför är det egendomligt att de siffror som Statistiska centralbyrån, SCB, presenterade i veckan passerade tämligen obemärkta.

Antalet sysselsatta mellan 15 och 74 år har ökat med 48 000 sedan augusti förra året – och med en kvarts miljon sedan den borgerliga alliansen vann valet 2006. Sysselsättningsgraden är också marginellt högre än vid maktskiftet trots den kraftiga nedgång som skedde 2009–10 på grund av den internationella finanskrisen.

Dessutom är regeringen nu framme vid sina socialdemokratiska företrädares aldrig uppnådda mål: 80 procents sysselsättning i åldrarna 20–64 år.

Det är lätt att glömma bort den dramatik som följde Lehman Brothers-kraschen för fem år sedan. Världsekonomin, framför allt USA och Europa, föll rakt ned i ett svart hål. Sveriges BNP sjönk 2009 med ofattbara 5 procent.

Under den svenska finanskrisen i början av 90-talet rasade sysselsättningen med över en halv miljon på fyra år. Inget liknande hände denna gång, trots att ogynnsamma faktorer påverkar statistiken. Pensionärerna blir fler när 40-talisterna slutar jobba, ungdomar utbildar sig under längre tid, antalet invandrare med etableringssvårigheter är större.

S-ledaren Stefan Löfven viftar bort SCB:s data i en TT-intervju. Oppositionens uppgift är som bekant att kritisera regeringen, inte att bekymra sig om nyanser.

Sant är att arbetslösheten är högre än när Fredrik Reinfeldt blev statsminister. Då var den 6,4 procent, nu 7,3 procent. Men huvudorsaken är att betydligt fler vill ha jobb.

Självklart har befolkningen ökat sedan 2006, men det är inte hela förklaringen. Incitamenten att skaffa arbete har blivit bättre genom jobbskatteavdraget. Trösklarna till arbetsmarknaden har sänkts. Dessutom har fler sökt sig dit på grund av åtstramningarna i a-kassan och sjukförsäkringen. Den effekten borde dock vara avtagande.

Arbetslöshetsstatistik kan snyggas till genom att människor förtidspensioneras bort, som i Sverige fram till början av 2000-talet, även om det varken är mänskligt eller ekonomiskt klokt. Det socialdemokratiska målet om att ha EU:s lägsta arbetslöshet kan låta bra, men de länder (Tyskland och Österrike) som nu håller den titeln har lägre sysselsättningsgrad.

Att sänka arbetslösheten är nödvändigt men kräver också förmånlig konjunktur. SCB:s nationalräkenskaper visade praktiskt taget stagnation under andra kvartalet. Den inhemska konsumtionen stiger, medan export och investeringar krymper på grund av en fortsatt vinglig världsekonomi.

Prognosmakarna tror ändå att vändningen är på gång. Det går bättre i USA, och Europa visar tecken på att eurostormen bedarrat. Om sysselsättningen steg trots klen konjunktur bör den snart kunna ta fart på allvar.

Nästa vecka lägger finansminister Anders Borg fram sin budget för valåret 2014. Flera inslag är redan kända, men regeringen har ännu inte presenterat det som drar flest miljarder: ett nytt jobbskatteavdrag. Särskilt Moderaterna vill ha en femte upplaga, plus höjd brytpunkt så att fler slipper betala statlig skatt. Det ena går att få igenom i riksdagen, det andra är mer osäkert.

Jobbskatteavdraget har ett pr-problem. Dels kan det vara svårt för den enskilde att veta hur mycket tjockare plånboken blivit. Dels har ett femte avdrag inte samma nyhetens behag som de tidigare och riskerar att mötas av gäspningar.

Men jobbskatteavdraget har varit det centrala inslaget i alliansens ekonomiska politik. SCB:s siffror är ännu ett tecken på att det faktiskt fungerar, även om sysselsättningen är beroende av fler faktorer.

Det är inte i dag väljarna ska göra sin balansräkning, utan om ett år. Men hittills har regeringen klarat sysselsättningen. Kanske är det precis därför Socialdemokraterna lovat att inte avskaffa de jobbskatteavdrag de utåt alltid fördömt som verkningslösa.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.