Kan Grekland komma på rätt kurs igen? Förhoppningsvis – men då krävs mer än hjälp med att betala de stora statslånen.
Landets allvarliga problem handlar inte enbart om det enorma skuldberget. Om regeringen i Aten ska kunna uppfylla långivarnas krav och förbättra villkoren för medborgarna krävs framför allt bättre förmåga att styra landet.
Något måste göras åt den utbredda korruptionen, vilket både är en orsak till och ett symtom på Greklands svårigheter.
I den senaste årsrapporten från Transparency international pekas de politiska partierna ut som särskilt anfrätta. Mutor är också ett stort problem, framför allt inom den grekiska offentliga sektorn. I undersökningen svarar en tredjedel av de tillfrågade att de betalat pengar under bordet för att få tillgång till sjukvård eller gå före i kön till behandling.
Korruptionen är också ett bekymmer på andra håll i Europa. Studier visar att fyra av fem medborgare i EU anser att mutor och annan form av maktmissbruk är ett stort problem i deras respektive länder.
Vad beror det på? I den nyligen publicerade rapporten ”Korruption i Europa” (Sieps 2011:5) söker forskarna Nicholas Charron, Victor Lapuente och Bo Rothstein svar på frågan.
Utgångspunkt för studien är ett citat av statsvetaren Larry Diamond. I ett uppmärksammat anförande för några år sedan förklarade Diamond att ”ett spöke hemsöker dagens demokratier. Det heter undermålig samhällsstyrning”.
Diamond konstaterade att demokratin glädjande nog har gjort stora landvinningar under senare år – men att korruption, maktmissbruk, valfusk och nepotism är växande problem som undergräver systemets legitimitet i många nyligen demokratiserade länder.
I den aktuella studien om korruption i Europa har de tre forskarna undersökt vad de kallar ”samhällsstyrningens kvalitet” i samtliga EU-länder. Resultaten visar stora skillnader.
En grupp länder bestående av till exempel Tyskland, Sverige och Finland får konstant höga poäng. Därefter kommer en mellangrupp med Frankrike, Spanien och Italien. Den italienska rankningen har emellertid försämrats drastiskt på senare år, liksom Greklands. Riktigt låga nivåer uppvisar Bulgarien, Polen och Rumänien.
Inga stora nyheter så långt, med andra ord. Men forskarna drar tankeväckande slutsatser. De har upptäckt ett mönster i olikheterna mellan europeiska länder och regioner.
Bäst fungerar samhällsstyrningen när pressen är fri, organisationerna i det civila samhället är aktiva och myndighetsutövningen öppen. Etnisk mångfald bidrar också positivt och regioner där tjänster tillsätts efter merit mår bättre än andra. Då skapas tillit – både i förhållande till staten och mellan medborgarna.
Demokrati handlar enligt forskarna inte enbart om hur makten förvärvas, utan också om hur den utövas. Samhällsstyrningen försvagas om korruption och nepotism breder ut sig, även om valen har varit fria.
Se där en fråga som också behöver diskuteras under minst ett toppmöte i Bryssel! Och kanske är det på gång.
För en tid sedan förklarade Cecilia Malmström att EU-kommissionen ska publicera årliga rapporter om korruptionen i unionens medlemsländer.
Tyvärr kommer det inte att bli i form av rankning – det ansågs tydligen alltför känsligt. Men det är bra att kommissionen tänker peka ut vilka medlemsländer som inte sköter sig.
För Europas kris beror inte enbart på skuldbergen. Om länderna ska kunna göra något åt de ekonomiska problemen måste samhällsstyrningen fungera och demokratin hållas vid liv.