Nedläggningen av Astra Zenecas forskningsenhet är dessutom ett bakslag inte bara för Södertälje utan för hela Stockholmsregionen, ett område som gärna framställer sig som innovativt, tekniskt avancerat och framtidsinriktat.
Efter gårdagens besked att företaget lägger ner avdelningen med 1.200 anställda har Astra Zeneca fått kritik för bristande tålamod och uthållighet. Det är tveksamt om den angreppspunkten är rättvis. Bolagets tidigare informationschef Staffan Ternby säger till Länstidningen att det senaste läkemedel som togs fram i Södertälje och lanserades på marknaden var det antidepressiva läkemedlet Zelmid, och det var år 1981. Tio år senare kom Roxyan mot schizofreni, men det nådde inte ens marknaden.
Neurovetenskap är ett svårt område. Kanske har förväntan om snabba forskningsgenombrott varit för stor.
En pessimist kan se stora likheter mellan Astra och ett annat svenskt läkemedelsbolag, Pharmacia. Bägge bolagen grundades på 1910-talet och upplevde en flera decennier lång blomstringstid. De bidrog starkt till att Sverige låg i den internationella elitserien i medicinsk forskning.
På 1990-talet fusionerades de båda med en stor utländsk konkurrent. I dag är Pharmacia mer eller mindre uppsuget av amerikanska Pfizer och förlorat till USA. Astra Zeneca tycks kontinuerligt fasas ut från Sverige.
Nedläggningen i Södertälje visar på globaliseringens och modernitetens smärtpunkter. En hackande verksamhet har konkurrenter över hela världen och kan snabbt bli utmanövrerad, uppköpt och/eller flyttad. Det är en process som drabbat ett flertal storföretag, tidigare flaggskepp i den svenska ekonomin, nu fusionerade och mer eller mindre försvunna ur landet.
När väl huvudkontoret flyttat är det inte ovanligt att resten av verksamheten följer efter. Svenska företagsägare hade mer bestämt kunnat ta striden för att behålla ledningsfunktionerna i Sverige. Politikerna kunde definitivt ha gjort mer för att skapa ett bättre företagsklimat.
Men globaliseringen har förstås också många fördelar. Vi får en effektivare marknad där bolag kan knyta till sig kompetenta människor från hela världen. Det kan ha mycket positiva, ibland helt nödvändiga, konsekvenser för företagens möjligheter att leva vidare och utvecklas.
Att världen krymper kan även ge goda möjligheter för de anställda som nu förlorar jobben. År 2010 lade Astra Zeneca ner sin verksamhet i Lund. Företagets gamla lokaler köptes sedan upp av en stiftelse och gjordes om till en forskarby med internationella förgreningar och kopplingar till universitetet.
I stället för forskningen i Södertälje ska Astra Zeneca nu skapa en ”virtuell” forskargrupp. Det är ingen slump att gruppen ska ha sina baser i Boston, USA, och Cambridge, Storbritannien, två av världens främsta universitetsstäder. Snarare kan det ses som ett belägg för hur väsentligt det är för länder som Sverige att erbjuda utbildning i yttersta toppklass.
Vi har hört det i åratal: Sverige ska bli världsledande i kunskapsbranschen. Nedläggningen i Södertälje är ett nytt bevis på hur nödvändigt detta är för att behålla personal och verksamhet i landet. Och den visar också att vi ännu har lång väg kvar.
Stockholms landshövding Chris Heister skriver i ett pressmeddelande om gårdagens besked: ”Nu är det ännu viktigare att industri, forskningsinstitut, universitet och det offentliga fortsätter sin samverkan för att utveckla detta och andra styrkeområden...”
Man kan invända att det snarare är ännu viktigare att politiker slutar gå från just den typen av floskler till konkret handling.
Den av alliansen och Jan Björklund utlovade förbättringen av skolor och universitet kan inte låta vänta på sig. Förutom att gynna inhemsk forskning måste Sverige bli ett land som välkomnar gästforskare och högt utbildad arbetskraft. Det kräver rimliga skattenivåer och bästa möjliga infrastruktur för hållbar näringslivsutveckling.