Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Kvinnans kropp är inte öppen för kompromiss

En rättighet värd att kämpa för.
En rättighet värd att kämpa för. Foto: imago stock/IBL

DN 25/1 2017. På tisdagen inleddes rättegången i Arbetsdomstolen om barnmorskan Ellinor Grimmarks vägran att utföra aborter och ge preventivmedel med hänvisning till sin kristna tro.

Det är den senaste rättegången i en segdragen konflikt som tog sin början år 2014. Sjuksköterskan Grimmark hade då vidareutbildat sig till barnmorska och sökte nytt arbete inom Jönköpings läns landsting, men fick nobben.

Barnmorskor är ett bristyrke och man hade kunnat tro att landstinget skulle kasta sig över henne. Men hur stor brist det än är måste man vilja utföra arbetsuppgifterna för att vara attraktiv för en arbetsgivare. Och i arbetet som barnmorska ingår förutom att förlösa barn även att genomföra aborter och skriva ut preventivmedel. Faktum är att det enligt landstinget inte går att undvika abortrelaterat arbete ens på förlossningsavdelningen, eftersom sena aborter sker där.

Grimmark klargjorde dock i sin ansökan att hon inte tänkte utföra aborter, ge dagen-efter-piller eller sätta in kopparspiraler. När landstinget då sa nej tack anmälde hon det för diskriminering och hänvisade till sin rätt att slippa göra saker som går emot hennes samvete.

Här har vi alltså en person som sökt ett jobb med arbetsuppgifter hon vägrar utföra, därför inte fått tjänsten och svarat med att anmäla arbetsgivaren för diskriminering.

Grimmarks tro kan mycket väl vara oförenlig med att genomföra aborter. Men det ändrar inte på det faktum att aborter och preventivmedel är en central del av att vara barnmorska.

Det är stor skillnad på att anpassa arbetskläder och att vägra att utföra arbetsuppgifter som hör till yrkets kärna.

Det är inte heller det enda yrket som innehåller moment som för vissa är svåra att utföra. Lösningen brukar då vara att välja ett annat yrke. En övertygad pacifist söker sig helt enkelt inte till militären eller polisen, eftersom det är yrken där man förväntas utöva våld.

Enkelt och tydligt för många, men Grimmarks försvarare menar att det här handlar om att det måste finnas plats för olika etiska övertygelser inom den svenska vården.

Docenten Susanne Wigorts Yngvesson vid den kristna Teologiska högskolan i Stockholm har forskat om samvetsfrihet och intervjuades i våras (DN 17/5 2016). Hon tror att frågan om samvetsfrihet kommer att få mer och mer uppmärksamhet, och att en anledning är att människor från andra länder och kulturer flyttar hit. ”Vi talar ofta i positiva ordalag om det nya mångkulturella Sverige. Men det ställer också krav på en ny syn på det här med samvetsfrihet, ett mer vidsynt förhållningssätt.”

Ja, en viss vidsynthet är både bra och nödvändigt för att vi ska kunna leva tillsammans. Ett exempel på det är den muslimska tandläkarstudenten Nema Abdihakim som av religiösa skäl inte ville visa sina bara underarmar utan i stället använda lösärmar för engångsbruk. Det får redan användas i exempelvis Storbritannien, men Karolinska institutet sa nej med hänvisning till hygienföreskrifter. Studenten DO-anmälde och fick sent i höstas rätt av Stockholms tingsrätt.

Som Abdihakim sa i en intervju med SVT Nyheter är domen viktig för många muslimska kvinnor, som tidigare valt bort vårdyrken på grund av arbetsklädseln. Domen ”innebär att man kan tillämpa alternativ och kan jobba och studera som vanligt”.

Men det är en stor skillnad på att anpassa arbetskläder så att de blir förenliga med en religiös övertygelse och att vägra att utföra arbetsuppgifter som hör till yrkets kärna. Det är rimligt att den tandläkare som inte vill visa armarna slipper, men om hon däremot vägrat att göra rotfyllningar med hänvisning till samvetsfriheten borde hon ha utbildat sig till något annat.

Abort och preventivmedel handlar om kvinnans rätt till sin egen kropp. De är därför en självklar del av modern vård som ska erbjudas alla på lika villkor. 

Att vara vidsynt betyder inte att allt är relativt och förhandlingsbart. Det finns vissa saker vi har kämpat länge för och inte kan kompromissa med. Kvinnans rätt till fri och säker abort är en av dem.

DN Ledare. 25 januari 2017

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.