Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Lägg ned skuggspelet

Kommer jag att klara matten? frågar sig en elev som just börjat gymnasiet. För att stilla sin oro vänder hon sig direkt till sin matematiklärare: ”Vad krävs för att jag inte ska få underkänt?”

”Jo, det kan jag berätta för dig”, svarar läraren”. ”I kursen Matematik 1b som vi snart börjar med lyder läroplanens kunskapskrav för det lägsta godkända betyget, E, så här: Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer…”

”Tack, vad glad jag blir. Nu förstår jag precis vad som förväntas av mig. Det här ska jag klara!” utbrister eleven.

Nej, naturligtvis inte. Slutet på det uppdiktade mötet mellan lärare och elev saknar trovärdighet. Varje normalt funtad elev, eller förälder som gjort sitt barn sällskap, hade efter att ha blivit så brutalt konfronterad med läroplanens betygskriterier snarast känt sig förvirrad, uppgiven eller arg. Ska ett svar på en rak fråga om vad skolan kräver få vara så obegripligt?

Lyckligtvis är de flesta lärare inte så fyrkantiga att svaret till eleven skulle bli att läsa högt ur läroplanens kunskapskrav. Men de obegripliga formuleringarna dyker ändå upp då och då. Någon gång som en bilaga bland instruktionerna till ett självständigt arbete som eleverna får i uppgift att göra. Andra gånger som ett underlag inför utvecklingssamtal. Så osäkerheten finns där: Är detta något som elever och föräldrar förväntas begripa och ska betrakta som skolans svar på frågan ”Vad krävs”?

Faktum är att många lärare själva undrande kliar sig i huvudet inför de abstrakta betygskriterierna. Tidningen Skolvärlden berättade för några dagar sedan om läraren Mattias Forsgren som anmält Skolverket till JO för brott mot språklagen. I går följdes nyheten upp med ett inslag i ”P1-morgon”.

Anmälan har gjorts med hänvisning till elfte paragrafen i språklagen, där det slås fast att språk i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det är uppfriskande att någon protesterar. Däremot är det inte troligt att JO kommer att ingripa. Över huvud taget är det tveksamt om problemet låter sig reduceras till en övning i att skriva begriplig svenska.

Ett privat företag har, till Skolverkets irritation, gjort en egen bearbetning: ”Heja – Skolverkets kursplaner på enklare svenska”. Betygskriteriernas krav är där uppspaltade på ett tydligare sätt, och precis som avsett är texten mindre komplicerad.

Om högsta matematikbetyget i årskurs 6 kan man till exempel läsa: ”Du kan på ett mycket bra sätt lösa enkla matteproblem som handlar om saker du känner till. Du väljer och använder metoder som passar mycket bra för att lösa problemen.”

Enklare ord, javisst. Men ändå, hur mycket klokare blir en elev som får veta att detta krävs för betyget A?

Betygssystemets så kallade kunskapskrav utgör inte det ankare som skolbyråkrater, politiker och ibland även lärare låtsas att de är. Rättvisa betyg uppstår inte i mötet mellan elevers prestationer och statliga betygskriterier. Betyg sätts av människor med egna kunskaper, erfarenheter och värderingar.

I praktiken lutar sig lärare mot olika typer av jämförelser mellan elever. Efter åratal av möten med ungdomar som brottas med likartade problem utvecklar lärarna en intuitiv känsla för vad som är rimliga kravnivåer. Denna prövas och bearbetas genom samtal med kolleger. De slutgiltiga bedömningarna påverkas också av innehållet i de nationella proven. Exempelsamlingar från Skolverket är ytterligare en källa för dem som söker stöd eller vill underkasta den egna känslan av var betygsnivåerna ska ligga en kritisk prövning.

Läroplanens kriterier kan spela en roll i dessa processer. Men att låtsas att de rymmer svaret på frågan ”Vad krävs?” är en ovärdig teater.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.