Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Länge leve grundlagarna

Other: Örjan Björkdahl Person

DN 7/2 2017. Land ska med lag byggas, heter det. Men det har alltid fattats något i detta typiska svenska uttryck. Kanske något i stil med: "Lag ska på grundlag läggas." För även om Sverige steg för steg har fått ett lagstyre som vilar på rättigheter och normer behöver våra grundlagar uppvärderas.

Det räcker med att blicka över Östersjön för att påminnas om rättsstatens sårbarheter. Den nationalistiska regeringen i Polen har tillsammans med presidenten snabbt avlövat landets författningsdomstol. I Ungern har premiärminister Viktor Orbán lyckats politisera domarmakten.

Om det är sant som ibland sägs – att demokratin i USA är ett experiment – har tiden blivit mogen för ett avgörande prov också där. Klarar systemet att stå emot en president som går till frontalangrepp mot rättsväsendet? Som smädar "så kallade domare"? Det var så Trump uttryckte sig på Twitter när juridiken häromdagen gick emot hans inreseförbud.

Varje land har sitt eget immunförsvar. Och varje demokrati brottas med olika hot. I SvD (6/2) talade hovrättspresident Fredrik Wersäll om svagheterna i det svenska lagstyret. Han har bland annat identifierat en politisk bakdörr in i domstolsväsendet som borde låsas.

Wersäll påpekar att det fortfarande är regeringen som rår över administrationen och bland annat utser chefen för Domstolsverket. "Då kan regeringen när som helst plocka bort generaldirektören, tillsätta någon annan och säga att den ska göra si eller så." Hittills har ingen regering gett sig på domstolsväsendet på det sättet men Wersäll anser att möjligheten inte borde finnas.

Han föreslår också att Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen ska slås ihop, för att bilda ett starkare organ. Och att utnämningen av domare borde bli mer oberoende av politiken. Allt låter som kloka idéer.

Men det var inte så länge sedan som riksdagen sjösatte den senaste grundlagsreformen. Alliansregeringen tog initiativ till en översyn och förhandlade fram justeringar i regeringsformen. De genomfördes 2010.

Sverige har ingen författningsdomstol. Grundlagsutredningen undersökte fördelarna, men idén avfärdades. I stället stärktes Lagrådet, som granskar och fäller omdömen om regeringens förslag till lagar innan de stiftas. Lite kontroll är bättre än ingen.

Dessutom utökades domstolarnas möjlighet till lagprövning, det vill säga möjligheten att låta grundlagen övertrumfa någon annan förordning eller lag. I samma vända flyttades rekryteringen av domare ett snäpp från regeringens ansvarsområde. Fast det är fortfarande ministrarna som har sista ordet. Även det var steg i rätt riktning.

Allt detta var kompromisser mellan å ena sidan en borgerlighet som länge har försökt stärka grundlagarnas ställning och å andra sidan socialdemokrater som betraktat tanken om maktdelning med skepsis. LO slogs mot en del av Grundlagsutredningens förslag eftersom de skulle "underminera formerna för folkstyret".

Denna attityd har präglat svensk vänster – och följaktligen även demokratin – i decennier. Grundlagsutredningen konstaterade att svenska domare i en europeisk jämförelse fortfarande är sparsamma med att utöva kontroll. Det gäller även efter att Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna blev svensk lag i mitten av 1990-talet.

I själva verket förhåller det sig tvärtemot vad LO hävdar: Utan former – inget folkstyre. Demokratin upprätthåller inte sig själv. Den behöver inre begränsningar och kontroll eftersom gränslös makt är en form av tyranni.

Göran Persson hör till dem som tror att Donald Trump inte klarar att knäcka det amerikanska systemet. "Det finns så många kontrollpunkter inbyggda i deras författning", sa den förre statsministern under ett evenemang för DN-läsare i förra veckan. Även Perssons gamla socialminister Margot Wallström – numera utrikesminister – har sagt att det amerikanska politiska systemet har förmåga att förhindra katastrofer.

Återspeglar det nya insikter inom rörelsen? Sent ska i så fall Socialdemokraterna vakna. Men ju fler som ansluter sig till idéerna om maktdelning desto bättre.

Sverige har bra grundlagar. På sikt kan deras ställning stärkas. De luckor som Fredrik Wersäll pekar på kan täppas till. En författningsdomstol skulle kanske framför allt ha ett symboliskt värde.

Men symboliken ska inte underskattas. Grundlagarna borde hyllas oftare och av fler som kärnan i svensk demokrati.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.