Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Låt flera lära sig ett jobb

Other: Magnus Bard

DN 26/1 2017. Fler måste få en chans på den svenska arbetsmarknaden. Det enkla kravet framfördes av en trio ekonomer i SNS Konjunkturråd på onsdagen. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) hade inget att invända i samband med lanseringen av deras rapport "Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad". Förutom på en punkt: de sammanpressade svenska lönerna får inte röras.

Regeringens medicin är i stället utbildning, förenklade sysselsättningsstöd och snabbspår. Det låter bra. Sådant behövs, men Sverige kommer inte att klara integrationen och sammanhållningen på arbetsmarknaden med mindre än att Socialdemokraterna och LO snart gör upp med sina ingångslönedogmer.

SNS-ekonomernas beskrivning av verkligheten klingade bekant. "För de flesta fungerar den svenska arbetsmarknaden bra", inleddes rapporten. Sysselsättningen är exceptionellt hög i jämförelse med andra länder.

Det är dels på grund av en stärkt konjunktur, dels tack vare djupt liggande styrkor i svensk ekonomi. Kvinnor och äldre arbetar i unikt stor utsträckning. SNS-ekonomernas ordförande Oskar Nordström Skans konstaterade vid onsdagens rapportpresentation att det nu också lönar sig mer att jobba.

Men 6,8 procent arbetslöshet (den senaste siffran) kan betyda olika saker. Parallellt med den svenska ekonomins återhämtning från finanskrisen har arbetsmarknadens tudelning blivit mer obeveklig. Allra tydligast syns det i siffrorna från Arbetsförmedlingen, som i sin statistik skiljer mellan gruppen "arbetslösa med utsatt ställning" och övriga.

Kurvan i myndighetens senaste rapport visar hur konjunkturen har hjälp de flesta in i jobb. Men samtidigt har gruppen "arbetslösa med utsatt ställning" blivit större.

Här är en talande, och ganska skrämmande siffra: Nästa år väntas uppemot åtta av tio inskrivna arbetslösa antingen vara född utanför Europa, ha fyllt 55 år, sakna gymnasieutbildning eller ha en funktionsnedsättning. Så brukade det inte vara. Bara för några år sedan var kön på Arbetsförmedlingen betydligt mer blandad.

Fredrik Reinfeldt möttes av en störtflod av kritik när han 2012 fällde kommentaren: "Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet."

Ordvalet var väl inte det mest träffsäkra, men andemeningen var alldeles rätt. Och fem år senare stämmer hans beskrivning av svensk arbetsmarknad bättre än någonsin.

Arbetsmarknaden har blivit mindre inkluderande. Fler slås ut. SNS-ekonomerna visar bland annat att sysselsättningen bland svenskar som har låg läskunnighet är ovanligt låg.

Inga alexanderhugg kan lösa knuten, konstaterade Oskar Nordström Skans, men det är inte heller några enorma systemförändringar som krävs om jobbchanserna ska ljusna en aning. Snarare en lång rad förbättringar inom exempelvis skolan, etableringssystemet och arbetsmarknadspolitiken.

Konjunkturrådet framförde bestickande poänger inte minst om gymnasieskolan. Alliansens reform från 2011 har inte fallit ut alldeles väl. Genomströmningen har minskat, fler ungdomar kör fast halvvägs och hoppar av innan studenten. Den rödgröna regeringens planer på att återgå till högre teoretiska krav kommer knappast att hjälpa.

Ekonomernas recept är att sänka barriärerna. Det kan behövas. Likaså är Konjunkturrådets rekommendationer om tidiga och individanpassade åtgärder för nyanlända nödvändiga. Ylva Johansson och Uppsalaprofessorn Oskar Nordström Skans var eniga om vikten av stödanställningar som arbetsgivarna faktiskt kan överblicka och använda.

Pudelns kärna är ändå ingångslönerna. Det är ingen hemlighet att svensk lönestruktur är unikt sammanpressad. Andelen jobb med låga kvalifikationskrav är ovanligt liten. Med ett räkneexempel hävdar SNS-ekonomerna att Sverige skulle ha omkring 100 000 fler arbetstillfällen, om bara förutsättningarna vore mer som i våra grannländer.

Stefan Löfvens och hans ministrars standardsvar är att alla tjänar på att även de lägsta lönerna höjs. Ylva Johansson resonerade på onsdagen om att undantag förstås kan göras, men bara om jobbet kombineras med utbildning.

Men som SNS-ekonomerna påpekade är ett jobb också en utbildning. Ingen ska ha en ingångslön för evigt. Alla måste börja någonstans.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.