Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Låt psykologerna träffa patienter

Foto: Jonas Ekströmer/TT

DN 27/8 2017.Barn och ungdomspsykiatrin skriker efter mer resurser. Men vad den verkligen behöver verkar vara en bättre organisation.

 

Vi måste klara av att skydda dem som är mest utsatta, sa Centerns partiledare Annie Lööf i sitt sommartal på torsdagen.

Allt fler unga mår psykiskt dåligt, självmord har blivit vanligare och köerna till Barn och ungdomspsykiatrin växer sig allt längre.  En granskning av Bup i Stockholms län som P4 Stockholm gjorde i somras avslöjade en organisation i kris. Var femte psykolog sa förra året upp sig, köerna växer och en anställd berättar för radion att man numera bara tar emot unga som riskerar att begå självmord. Övriga försöker man att ”mota bort”. Men ”de som inte får komma till oss blir ju akuta ärenden senare”.

En tidigare enhetschef som sagt upp sig berättar för radion: ”Arbetssituationen blev helt ohållbar. Jag kunde inte stå för det jag gjorde, det blev oetiskt och jag var på väg att få utmattningssymtom.” Han vittnar om en ständig känsla av att inte räcka till, hög personalomsättning och administrativa uppgifter som tar mer och mer tid. Och problemet är långt ifrån nytt, rapporterar P4.

Annie Lööfs recept för att öka tillgängligheten är 300 miljoner kronor som ska fördelas ut till de landsting som klarar av att erbjuda psykiatrisk vård till barn och ungdomar inom 30 dagar.

Det är alltså en ny version av den kömiljard som infördes av alliansregeringen 2009 och som då lyckades kapa köerna ordentligt. Tyvärr ledde den också till att sjukvården prioriterade sjukdomsfall efter vad som kunde förbättra statistiken och systemet avskaffades av den nuvarande regeringen. Samma faror torde finnas med Centerns nya förslag, men Lööf har rätt i att frågan om hur ungas psykiska hälsa ska förbättras behöver få ett svar.

Frågan om hur ungas psykiska hälsa ska förbättras behöver få ett svar.

I senaste numret av Dagens Medicin presenteras en ny rapport från SKL som har granskat och jämfört Bup i olika delar av landet. Där framkommer att tillgången till vård skiljer sig stort mellan olika landsting. Östergötland har till exempel 52 psykologer per 100 000 invånare i åldern 0–17 år, medan Värmland bara har 13. Och nästan alla landsting och regioner har svårt att rekrytera.

Det är självklart förödande för tillgängligheten, men antalet psykologer är inte allt. Rapporten visar nämligen också att det finns stora skillnader i "produktivitet" mellan olika Bup-enheter. I Jönköping tar varje anställd i genomsnitt emot 383 besök per år, medan motsvarande siffra för Västerbotten är 208. De anställda på Bup i Jönköping lyckas alltså ta emot nästan dubbelt så många besök som kollegorna i Västerbotten. Vad kan det bero på?

Medan krisande Bup i Stockholm drunknar i administration och en psykolog beskriver hur de ”får mindre och mindre tid över till det vi faktiskt ska göra”, har Jönköping valt en annan väg. Psykologer, kuratorer och läkare har befriats från administrativt arbete och kalendrarna rensats från sådant som tar tid från patientkontakten. ”Med begränsade personalresurser måste vi ta ställning till vilka möten som skapar största möjliga mervärde för patienterna”, säger verksamhetschefen Nina Martinsson till Dagens Medicin.

Hon verkar helt enkelt ha förstått vad verksamhetsledning handlar om. Det finns ingen mening med att anställa mer personal om den saknar förutsättningar att göra ett bra jobb. Då kommer de nya kollegorna för det första inte att göra nytta och för det andra inte att vilja stanna kvar.

Fler patienter behöver få träffa en psykolog, men för att det ska bli möjligt måste psykologen få träffa fler patienter.

 

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.