Falska folkhälsoargument används för att försvara statens monopol på apotek och spel. Dagens dom i EG-domstolen är början till slutet för den statliga dubbelmoralen.
Så har EG-domstolen kommit till sin slutsats om det svenska apoteksmonopolet. Domen blev som väntat att monopolet strider mot gemenskapsrätten. Det svenska systemet får underkänt, och därmed öppnas möjligheter för fler försäljare av receptfria läkemedel i framtiden. Regeringen måste snabbt lägga fram ett lagförslag så att marknaden får nya spelregler.
Det är märkligt att Apotekets vara eller icke måste avgöras av domstolen i Luxemburg. Om majoriteten i riksdagen tagit EG-rätten på allvar och brytt sig om vad som händer i vår närmaste omvärld hade den självmant avvecklat det svenska monopolet under ordnade former.
Det är knappast en nyhet att ekonomiska monopol vars huvudsakliga syfte är att tjäna pengar åt staten eller någon annan inte är tillåtna inom EU. Svenska politiker som försvarar statens ensamrätt på försäljning av alla läkemedel har mycket att förklara. På vilket sätt gynnar det folkhälsan att det inte går att köpa ett paket nikotinplåster på Ica, när det är tillåtet att köpa cigarretter i samma affär? Är det rimligt att bara en statlig butik får sälja Alvedon, när det samtidigt är möjligt att handla folköl på minsta lilla pressbyrå?
De socialpolitiska argumenten för apoteksmonopolet har för länge sedan förlorat sin giltighet. Det räcker att blicka mot våra grannländer och se hur det gått när deras monopol avvecklats. I Norge har man kunnat kombinera god kontroll över marknaden med tillstånd för privata företag.
Tillgängligheten har förbättras rejält. På bara några år har antalet apotek ökat med 30 procent. Staten reglerar fortfarande priset på läkemedel som kräver recept, men det finns inte längre någon ensamrätt på försäljning.
Att döma av en Temomätning från 2004 önskar sig svenskarna en liknande utveckling - tre av fyra vill kunna köpa receptfria läkemedel i matbutiken.
Bland de rika länderna är Sverige numera ensamt om sitt monopol. Graden av reglering varierar i övriga EU-länder, men ingen annanstans i Europa är privata apotek förbjudna. Det har därför mest väckt löje när svenska politiker hävdat att folkhälsan kräver ett försäljningsmonopol.
Det är tvivelaktigt om statliga Apoteket någonsin fungerat som ett socialpolitiskt instrument. De senaste åren har bolaget snarare agerat som en typisk vinstmaximerare. Man satsar på "kundlojalitetet" och "varumärkesbyggande". I en kundklubb ska svenskarna kunna samla poäng på sina inköp och tjäna ihop värdecheckar som enbart kan användas hos Apoteket.
Som så ofta när det gäller statliga monopol är hyckleriet satt i system. På socialdepartementet författas pamfletter om behovet av samhällelig kontroll, när det i själva verket är statsfinansiella överväganden som styr.
Ett parallellfall till Apoteket är spelmonopolet. Medan regeringen sjunger folkhälsans lov, satsar statliga Svenska Spel och ATG 700 miljoner kronor årligen på reklam. På tv kan man se hur en bankomat sprutar ut sedlar över en person som går fram till maskinen.
Att kränga spel till folket är en god affär för staten: förra året gjorde Svenska Spel en vinst på 4,8 miljarder kronor. Men precis som med Apoteket är beteendet omöjligt att förena med EG-rätten.
Utländska aktörer som vill in på den svenska marknaden attackerar monopolet med juridiska medel. På torsdag kommer spelföretaget Ladbrokes att argumentera för sin sak i Regeringsrätten. Bolaget har tydligt visat att staten inte får begränsa konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att upprätthålla den svenska socialpolitiken.
Ett område där monopol verkligen kan motiveras av sådana skäl är försäljningen av alkohol. Men på grund av muthärvan i Systembolaget samt företagets tilltagande kommersialisering riskerar också denna ordning att fällas av EG-domstolen.
Det är dåliga tider för svenska monopol och statlig dubbelmoral. Tack för det, EG-domstolen.