Ledare

LO går långt över gränsen

Foto: Magnus Bard

DN 10/2 2016. LO utmålar Centerns förslag om ingångslöner som rasistiskt. Det är djupt oanständigt.

På måndagen publicerades en ledartext i LO-ägda Arbetet som var ett sällsamt journalistiskt haveri.

Skribenten Martin Klepke kommenterade Centerns förslag om lägre ingångslöner för nyanlända. Han gjorde det under rubriken: ”Centern tar till apartheid för att sänka LO-anslutnas löner”.

”Människor med annan hudfärg och annan etnicitet ska alltså få lägre summor i lönekuvertet varje månad än deras etniskt svenska arbetskamrater”, skriver Arbetet. Nyanlända beskrivs med formuleringen ”de som Centern tydligen ser som etniskt orena flyktingar”. Centern har enligt tidningen ”kastat sig i famnen på tidigare rastänkande partier ur den politiska historien”.

Med andra ord: Tanken att använda lägre ingångslön som ett sätt att få in nyanlända på arbetsmarknaden beskrivs som apartheid. Alltså det sydafrikanska förtryckarsystem som byggde på uppdelningen av människor efter hudfärg.

Skribenten vill på allvar få det till att det är etniciteten som C vill ska vara avgörande. Men det är som Grön ungdoms språkrör Magda Rasmusson skriver på Twitter: ”Nyanlända är inte en etnicitet”. Att antyda att det ligger rasistiskt tankegods bakom utspelet är rent oanständigt.

Man hade enkelt kunnat avfärda texten som ett olycksfall i Arbetet och fortsätta diskutera sakfrågorna – men tyvärr är den ingen isolerad företeelse. Snarare ingår den i en konsekvent propagandaoffensiv. LO-bloggen på hemsidan torgför samma tanke: Centern vill ”teckna löneavtal utifrån etnicitet”. Självaste avtalssekreteraren, Torbjörn Johansson, använde nästan exakt samma ordval i en intervju med TT från förra veckan.

Men C talar förstås inte om sänkt lön för ”araber”, inte heller för till exempel ”syrier” eller ”afghaner”. Det handlar om hur länge personen har vistats i landet, inte vilken etnisk härkomst hen har.

Det är märkligt att man ska behöva förklara detta.

Till saken hör att LO:s åsikt i sakfrågan, ingångslönerna, är begriplig och rationell. Man behöver inte hålla med för att se bevekelsegrunderna. Det finns helt enkelt en stark nervositet på Norra Bantorget, dels för att fler flyktingar ger ökad konkurrens om befintliga jobb, dels för att lönenivåerna ska komma att pressas ner.

Organisationen måste dessutom hantera pressen från de många medlemmar som sympatiserar med SD – man kan inte gå dem till mötes men heller inte stöta sig för mycket med dem.

Kanske anser LO att desperata tider kräver desperata åtgärder. Kanske behöver man alla yttre fiender man kan få. Men det är sannerligen ingen ursäkt för att utmåla dem som förespråkar andra lösningar som rasister och apartheidförespråkare.

Att antyda att det ligger rasistiskt tankegods bakom Centerns utspel är rent oanständigt.

Med sin kampanj öppnar LO, och i förlängningen socialdemokratin, dammluckorna för en farlig flod av debattdynga.

Ska Centern svara med att påstå att LO föredrar att flyktingar går på bidrag framför att de försörjer sig själva? Att facket i själva verket njuter av tanken på ett fattigt asylproletariat som är helt beroende av statens välvilja och därmed röstar S?

Kanske bör vi i stället utgå från att även våra motståndare vill väl i sin politiska gärning. Att båda blocken har som mål för sin integrationspolitik att människor ska integreras – inte att orsaka dem lidande.

Hur nyanlända bäst ska komma i arbete är en ödesfråga för Sverige. Lyckas vi bra kommer de nya svenskarna att bli en stor tillgång för landet, ett misslyckande riskerar att leda till stora grupper i långt utanförskap.

Detta måste vi kunna diskutera utan att måla upp drakar och demoner.

Centern är inte ensamt om att komma med förslag på området. I dagarna föreslog KD en ny form av introduktionsanställningar, utan kollektivavtal men med utbildning på arbetsplatsen.

I Forskning och framsteg ritar ekonomen och långtidsutredaren Joakim Ruist upp två alternativ för integrationen på arbetsmarknaden. Antingen ändra på lönestrukturen och öppna för lägre löner – eller vara beredda att betala priset för en låg sysselsättning bland nyanlända.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson höll i Ekots lördagsintervju å sin sida fast vid den traditionella S-linjen med utbildning och försiktiga subventioner. Men regeringen tycks bli alltmer ensam i sitt motstånd mot sänkta ingångslöner för nyanlända.

Det kan förklara LO:s grova retorik. Men inte ursäkta den.

Läs mer. Ledare