Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Lyssna på nödropen

Fler än 2 000 har i år drunknat i Medelhavet.
Fler än 2 000 har i år drunknat i Medelhavet. Foto: Angelos Tzortzinis AFP

Flyktingkatastrofen i Mellanöstern har förvärrats i år. Värst är det för unga. I Sverige behöver mottagandet av ensamkommande flyktingbarn förbättras.

När Sveriges Radios utrikeskorrespondenter på onsdagen samlades på Södra teatern i Stockholm för att möta sin publik var det bland annat flyktingkatastrofen runt Medelhavet som engagerade. Totalt 264 000 har i år försökt ta sig i båt över till Europa. Hittills har över 2 000 drunknat.

I det här sammanhanget är siffror svåra att ta till sig. Men det går inte att förbli oberörd efter att ha hört en enskild människas berättelse om den farliga färden över. Korrespondenternas reportage är viktiga – de gör det overkliga lite mer verkligt.

För siffrorna är extrema. Det kom under juli månad fler flyktingar – över 50 000 – till Grekland än under hela 2014, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Bara förra veckan anlände 21 000. Även om en del är migranter som söker sig bort från fattigdom har de flesta flyktingstatus, enligt UNHCR:s uppskattningar. Det är fortfarande framför allt kriget i Syrien som driver människor till Europa. 81 procent av förra veckans ström var syrier.

En politisk lösning på konflikten i landet är mycket avlägsen. Kriget fortsätter, och ju längre det pågår, desto fler hamnar i nöd.

Hjälporganisationer har länge motarbetats från olika håll och nu är infrastrukturen förstörd. Det är mycket svårt att få fram humanitär hjälp till de som behöver den.

Samtidigt fortsätter IS framfart. New York Times har nyligen beskrivit organisationens våldtäktsideologi. Kvinnor och unga flickor säljs som sexslavar till varierande priser. Även pojkar råkar illa ut som barnsoldater. Det som händer i Irak och Syrien är vidrigt, och världen har ett ansvar för att stoppa det.

Men det är inte bara där som IS och al-Qaida sätter skräck i befolkningen. I Jemen pågår ett inbördeskrig mellan shiitiska och sunnitiska grupper, och terrororganisationerna har tagit på sig ansvaret för flera dåd. Civila mål som skolor, vattendepåer och sjukhus attackeras hela tiden. Det leder till att det redan ansträngda sjukvårdssystemet bryter ihop. Det saknas mediciner, mat och vatten, och barnen drabbas allra hårdast.

80 procent av den minderåriga befolkningen i Jemen är i stort behov av humanitär hjälp, och många är undernärda. I en rapport som publicerades på onsdagen beskriver FN:s barnfond Unicef den fruktansvärda vardagen. Det går inte att leka – risken är för stor att trampa på minor eller träffas av kulor och handgranatssplitter.

Situationen för Mellanösterns unga märks av i Sverige. Det kommer fler ensamma flyktingbarn än någonsin. I dag är hälften av de asylsökande under 18 år. Dagen före Unicefs nödrop kom ett annat från Migrationsverkets chef Anders Danielsson. Både kommuner och berörda myndigheter saknar personal, vilket försvårar både registrering och placering av barnen. Facket har slagit larm – de anställda tvingas arbeta övertid och utföra uppgifter de inte är utbildade inför. Det medför risker för både barn och personal.

På kritiken svarar migrationsminister Morgan Johansson (S) att myndigheter och kommuner får försöka att hantera situationen inom ramen för sin budget och verksamhet.

Men vissa kommuner belastas i dag på ett ohållbart sätt. Bara i förra veckan öppnade fem nya boenden för flyktingbarn i Malmö. Sådant kräver resurser. Finns de inte kommer det att gå ut över hela samhället.

Visst är det bra att regeringen lovat att göra det lättare att ordna boendet. Det är inte rimligt att flyktingbarn i dag sätts på dyra HVB-hem. Sådana är till för unga kriminella, missbrukare eller psykiskt instabila – inte helt lämpliga rumskamrater till traumatiserade flyktingungdomar.

Anders Danielsson föreslår samtal mellan Migrationsverket, Sveriges Kommuner och landsting, kommunerna, Socialstyrelsen, Skolverket, Barnombudsmannen och länsstyrelserna. Det är en bra idé att försöka stärka samordningen. Men det krävs också en omorganisering på högre nivå. Regeringen bör presentera förslag på hur mottagningen på lång sikt kan bli mer hållbar.

Det går i dag inte att se något slut på flyktingkatastrofen. De EU-länder som säger sig sakna möjlighet att avlasta Grekland och Italien – eller för den delen Tyskland och Sverige, som tar emot flest i norra delen av Europa – bör visa hur de ska bidra.

För bidra måste de. Det minsta man kan begära är att EU-länderna hjälper till att fylla gapet i UNHCR:s budget.

Läs mer. Alla ledare 20 augusti

• Det är farligt när journalister och forskare i en ohelig allians låter politiska övertygelser gå före källkritik och skepsis, skriver Erik Helmerson. Erik Helmerson: Lite källkritik, tack

Den tyska förbundsdagen har godkänt det grekiska räddningspaketet. Tvivlen består. Varför skulle det som har misslyckats två gånger gå bättre nu? skriver Gunnar Jonsson. Gunnar Jonsson: Jawohl med stora förbehåll

• Om minskad aptit på sex hos kvinnor beror på stress eller dålig respons från älskare kan inte lösningen vara att på kemisk väg mixtra med signalsubstanserna i huvudet, skriver Hanne Kjöller Hanne Kjöller: När lusten medikaliseras

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.