Ledare

Många missförstånd i myternas Mecka

Utan kunskap ingen precision. Svenska väljare prioriterar invandring högt, men kunskaperna haltar.

Sällan har väl en myndighetsprognos påverkat agendan i så hög grad. Migrationsverkets uppskattning av hur många som väntas fly till Sverige kom att prägla hela valrörelsen. Var det inte uppmaningar om öppna hjärtan så var det rapporter från överbelamrade myndigheter.

Invandring och integration kommer att få fortsatt stor plats i den politiska debatten under 2015. Och det med rätta: här finns samhällsutmaningar som behöver hanteras. Men för att göra det på ett effektivt sätt krävs också att vi faktiskt vet vad vi talar om.

Och det gör vi inte. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta den undersökning som tankesmedjan Fores har beställt av Novus. Genomgången visar att nästan hälften av de svarande tror att sysselsättningsgraden bland utrikes födda är 40 procent eller lägre. Statistik från 2013 visar att det i själva verket rör sig om 63 procent.

På frågan om hur många av de som invandrade till Sverige 2012 som var flyktingar, svarar sex av tio att det var fler än 30.000, när det i själva verket var runt 17.500 personer. Och på frågan om hur många som utvandrade samma år tror drygt fyra av tio att det var 20.000 eller färre. Det året utvandrade omkring 52.000 personer.

Alltså: Invandringen överskattas och utvandringen underskattas. Lägg där till en överdriven bild av hur illa det är ställt med utrikes föddas plats på arbetsmarknaden.

För att ta så mycket plats i den offentliga debatten är diskussionerna ofta påtagligt fattiga på konkretion. Välanvända argument om att integrationen har misslyckats, att mottagningssystemet just nu går på knäna och att rekordmånga väntas fly till Sverige har givetvis påverkat mångas bild av situationen.

Och insikten att detta är viktiga frågor som måste dryftas är välkommen. Synd bara att den i så hög utsträckning bygger på myter och missförstånd.

Undersökningen visar också att fyra av tio tycker att Sverige ska ta emot färre flyktingar. Denna grupp är överrepresenterad bland dem som tror att fler får asyl i Sverige än vad som egentligen är fallet. De tror också i högre utsträckning att sysselsättningsgraden bland utrikes födda är lägre än vad den är.

Vad som är hönan och ägget förblir osagt: kunskapsnivån eller attityderna. Däremot står det klart att så länge resonemangen förs i svepande ordalag är det lätt att själv i rubriker och politiska utspel läsa in vad som passar den egna världsbilden. Det gäller såväl de som är positiva som negativa till invandring.

För den som vill se en konstruktiv debatt är alltså kunskap bästa försvar. Att konkretisera och tala om situationen som den ser ut handlar varken om att förminska eller förstora problem, bara att förhålla sig till verkligheten. Att påpeka att utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden inte är så svag som många tror betyder inte att det finns någon som helst anledning att vara nöjd med en sysselsättningsgrad på 63 procent.

Som alltid med den här typen av undersökningar finns svagheter. En sådan är att statistiken inte rör den senaste tidens ökade invandring, vilket sannolikt har påverkat svenskarnas bild av situationen över tid. Men resultaten erbjuder ändå en god påminnelse när debatten nu intensifieras: Att vilja lösa problem är bra, att lösa dem såsom de faktiskt ser ut är bättre.