Tintin

Med Tintin ut i världen

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

I några timmar levde vi i tron att Tintin skulle förvisas från Kulturhusets ungdomsbibliotek Tio Tretton. Det var Behrang Miri, konstnärlig ledare för barn- och ungdomsverksamheten, som tagit i med de normkritiska hårdhandskarna och bestämt att Tintin inte hör hemma i det bibliotek som vänder sig särskilt till barn i bokslukaråldern.

I några timmar levde vi i tron att Tintin skulle förvisas från Kulturhusets ungdomsbibliotek Tio Tretton. Det var Behrang Miri, konstnärlig ledare för barn- och ungdomsverksamheten, som tagit i med de normkritiska hårdhandskarna och bestämt att Tintin inte hör hemma i det bibliotek som vänder sig särskilt till barn i bokslukaråldern.

I går förmiddag meddelade dock hans chef Erik Sjöström att beslutet fattats för snabbt, och Miri själv kröp till korset och sa att han nu inser att det är fel att plocka bort litteratur.

Det behöver det inte alls vara och urval måste alltid göras. Tio Tretton är inget bibliotek av alexandrinska mått, hyllmetrarna är inte oändliga. Det är inte nödvändigtvis fel att profilera en bibliotekssektion och använda det begränsade utrymmet till att lyfta fram annat än de mest kända barnboksklassikerna. Då får somligt maka på sig, i det här fallet skulle Tintinalbumen ha flyttats till serieavdelningen bredvid. Var det nu så farligt? Både ja och nej.

Annons:

Behrang Miri anser att Tintin visar stereotypa bilder av icke-européer. När det gäller ”Tintin i Kongo” har han förstås rätt. De kolsvarta figurerna med djuriska ansiktsdrag och enorma rosa munnar är lata, obildade, vidskepliga och barnsliga; förvisso ingen dålig utgångspunkt för diskussioner om rasism och upplysning om rasismens historia. Men just detta album fanns inte i hyllorna på Tio Tretton. Det var alltså de andra, mindre kontroversiella Tintinäventyren som skulle bort, för här finns kolonialism, exotisering, orientalism, och ”araber som sitter på flygande mattor”.

Tintin föddes på 1920-talet och reste jorden runt, evigt ung, fram till det att hans skapare Georges Remi (Hergé) dog 1983. Det är klart att också om man bortser från Kongoalbumet, så förekommer andra stereotypt skildrade personer och grupper. (Men knappast några flygande mattor. Hergé tillhörde en mer realistisk skola.) Var är för resten kvinnorna? Hergé lär ha sagt att kvinnor var tråkigare än män och därför så sällsynta i den kringresande korrespondentens äventyr. Ingen trevlig kvinnosyn alls.

Behrang Miri gillar inte Tintin, men passade på att i stället göra reklam för nästa års Astrid Lindgren-tema. Emil i Lönneberga, det var en pojke som den konstnärlige ledaren kunde identifiera sig med. Men varför har Miri överseende med den besvärande beskrivningen av Pippi Långstrumps ursprung, medan Tintin skulle rensas ut?

Det är alls ingen oviktig fråga vilket slags litteratur vi serverar det uppväxande släktet. Var går gränsen? Går den mellan ”Tintin i Kongo” och resten av Tintinböckerna, eller någon annanstans? Bör genusmedvetna bibliotekarier ställa undan de klassiska äventyrsböckerna som handlar om pojkar och de mer relationsinriktade böckerna som handlar om flickor? Ska allt stå lika synligt i hyllorna eller räcker det om bredden bevaras i magasinen?

Frågan lever även om Kulturhuset backade.

Litteraturens funktion är inte enbart att skapa känslor av identifikation och igenkänning. Att läsa skönlitteratur är ett individuellt bildningsprojekt, ett sätt att stillasittande utforska världen, historien och det mänskliga psyket. Det görs bäst om man får tillgång till böcker skrivna i olika tider, på olika platser, från olika utgångspunkter. Vad blir kvar om all barnlitteratur måste vara politiskt korrekt à la 2012? Inte mycket. Vem skriver längre osannolikt välresearchade, kunskapssprängda seriealbum om en nyfiken journalistpojke?

Det är bekymmersamt att en chef på en stor kulturinstitution tycks anse att barns läsande inte handlar om stort mer än att utmana normer och känna igen sig. Än värre är att han utan att blinka är beredd att rensa ut litteratur som inte till fullo passar in i hans uppsättning av värderingar. ”All barnbokslitteratur borde ses över. Även vuxenlitteratur”, sa Miri i gårdagens artikel i DN, innan han backade.

Kulturhuset borde inte ha censurpoliser som litteraturansvariga.

Läs mer:

Kulturhuset i Stockholm backar om Tintin

Andra har läst

Mer från förstasidan

lofven_500
Foto:Roger Turesson

 Gör besök i Finland. Ska diskutera säkerhetsproblemen i Norden.

concord_144102
Foto:Nicklas Thegerström

 Appstore. Fartygsspårningsappen Marinetraffic Ships & Wind ny etta. 81  14 tweets  67 rekommendationer  0 rekommendationer

Fiskpinne-skargard-500
Foto:Lotta Härdelin

 Bildspecial: Jakten i skärgården. Se Lotta Härdelins bilder från jakten.

Försvaret: Tre trovärdiga observationer

 Försvarsmakten: Tre observationer har skett de senaste dagarna. 152  4 tweets  148 rekommendationer  0 rekommendationer

Delade meningar i skärgården om operationens betydelse.  Se webb-tv. 16  5 tweets  11 rekommendationer  0 rekommendationer

kurragomma_144102
Foto:DN

 Nytt förslag på måndagen. Endast tio procent av alla sexualbrott leder till en polisanmälan. 2  1 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

Domarklubba144
Foto: TT
Annons:
AdolfEichmann244
Foto: REX/ITV

Adolf Eichmann var ingen osjälvständig ­tjänsteman som ”bara” lydde order.  Ny omskakande bok. 17  4 tweets  13 rekommendationer  0 rekommendationer

SaMycketBattrePuff500
Foto: TT, Tomas Ohlsson, Beatrice Lundborg, Anna-Lena Mattsson, Eva Tedesjö, TT

 Programmet där alla är vinnare. Boom för ”Så mycket bättre”-deltagarna.

 Ola Salo i centrum. Tittarrekord för första avsnittet av nya omgången.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: