Tintin

Med Tintin ut i världen

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

I några timmar levde vi i tron att Tintin skulle förvisas från Kulturhusets ungdomsbibliotek Tio Tretton. Det var Behrang Miri, konstnärlig ledare för barn- och ungdomsverksamheten, som tagit i med de normkritiska hårdhandskarna och bestämt att Tintin inte hör hemma i det bibliotek som vänder sig särskilt till barn i bokslukaråldern.

I några timmar levde vi i tron att Tintin skulle förvisas från Kulturhusets ungdomsbibliotek Tio Tretton. Det var Behrang Miri, konstnärlig ledare för barn- och ungdomsverksamheten, som tagit i med de normkritiska hårdhandskarna och bestämt att Tintin inte hör hemma i det bibliotek som vänder sig särskilt till barn i bokslukaråldern.

I går förmiddag meddelade dock hans chef Erik Sjöström att beslutet fattats för snabbt, och Miri själv kröp till korset och sa att han nu inser att det är fel att plocka bort litteratur.

Det behöver det inte alls vara och urval måste alltid göras. Tio Tretton är inget bibliotek av alexandrinska mått, hyllmetrarna är inte oändliga. Det är inte nödvändigtvis fel att profilera en bibliotekssektion och använda det begränsade utrymmet till att lyfta fram annat än de mest kända barnboksklassikerna. Då får somligt maka på sig, i det här fallet skulle Tintinalbumen ha flyttats till serieavdelningen bredvid. Var det nu så farligt? Både ja och nej.

Annons:

Behrang Miri anser att Tintin visar stereotypa bilder av icke-européer. När det gäller ”Tintin i Kongo” har han förstås rätt. De kolsvarta figurerna med djuriska ansiktsdrag och enorma rosa munnar är lata, obildade, vidskepliga och barnsliga; förvisso ingen dålig utgångspunkt för diskussioner om rasism och upplysning om rasismens historia. Men just detta album fanns inte i hyllorna på Tio Tretton. Det var alltså de andra, mindre kontroversiella Tintinäventyren som skulle bort, för här finns kolonialism, exotisering, orientalism, och ”araber som sitter på flygande mattor”.

Tintin föddes på 1920-talet och reste jorden runt, evigt ung, fram till det att hans skapare Georges Remi (Hergé) dog 1983. Det är klart att också om man bortser från Kongoalbumet, så förekommer andra stereotypt skildrade personer och grupper. (Men knappast några flygande mattor. Hergé tillhörde en mer realistisk skola.) Var är för resten kvinnorna? Hergé lär ha sagt att kvinnor var tråkigare än män och därför så sällsynta i den kringresande korrespondentens äventyr. Ingen trevlig kvinnosyn alls.

Behrang Miri gillar inte Tintin, men passade på att i stället göra reklam för nästa års Astrid Lindgren-tema. Emil i Lönneberga, det var en pojke som den konstnärlige ledaren kunde identifiera sig med. Men varför har Miri överseende med den besvärande beskrivningen av Pippi Långstrumps ursprung, medan Tintin skulle rensas ut?

Det är alls ingen oviktig fråga vilket slags litteratur vi serverar det uppväxande släktet. Var går gränsen? Går den mellan ”Tintin i Kongo” och resten av Tintinböckerna, eller någon annanstans? Bör genusmedvetna bibliotekarier ställa undan de klassiska äventyrsböckerna som handlar om pojkar och de mer relationsinriktade böckerna som handlar om flickor? Ska allt stå lika synligt i hyllorna eller räcker det om bredden bevaras i magasinen?

Frågan lever även om Kulturhuset backade.

Litteraturens funktion är inte enbart att skapa känslor av identifikation och igenkänning. Att läsa skönlitteratur är ett individuellt bildningsprojekt, ett sätt att stillasittande utforska världen, historien och det mänskliga psyket. Det görs bäst om man får tillgång till böcker skrivna i olika tider, på olika platser, från olika utgångspunkter. Vad blir kvar om all barnlitteratur måste vara politiskt korrekt à la 2012? Inte mycket. Vem skriver längre osannolikt välresearchade, kunskapssprängda seriealbum om en nyfiken journalistpojke?

Det är bekymmersamt att en chef på en stor kulturinstitution tycks anse att barns läsande inte handlar om stort mer än att utmana normer och känna igen sig. Än värre är att han utan att blinka är beredd att rensa ut litteratur som inte till fullo passar in i hans uppsättning av värderingar. ”All barnbokslitteratur borde ses över. Även vuxenlitteratur”, sa Miri i gårdagens artikel i DN, innan han backade.

Kulturhuset borde inte ha censurpoliser som litteraturansvariga.

Läs mer:

Kulturhuset i Stockholm backar om Tintin

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Renskötare höll på att ramla i. Totalt tre slukhål har nu upptäckts. Men vad som orsakar hålen är oklart.

sibirien144
Foto:AFP Första hålet.

 ”Som en champagnekork.” Mysiskt slukhål i Sibirien. 83  0 tweets  83 rekommendationer  0 rekommendationer

 Slukhål från hela världen. Kan vara både djupa och dödliga. 2  0 tweets  0 rekommendationer  2 rekommendationer

Annons:
kina_144102
Skärmdump: Youtube.

 Görs till åtlöje. När myndigheterna renoverade stadion gick något snett. Eller snarare rakt. 395  24 tweets  371 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
ebola_500
Foto:Reuters, AP

 Amerikansk myndighet höjer beredskap. Viruset bara en flygresa bort. 27  1 tweets  26 rekommendationer  0 rekommendationer

 Nigeria höjer säkerheten. Efter att en man som anlänt med flyg dött. 19  2 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

 Smittan sprider sig. Klassas som den värsta epidemin någonsin. 127  10 tweets  116 rekommendationer  1 rekommendationer

radjur144
Foto:AP

 ”Haft maximal otur.” Cyklist på Tjörn fick allvarliga skador när han mötte djuret. 31  1 tweets  30 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: