Huvudledare

Mer lön för mödan

Foto: Magnus Bard

Sverige har högst marginalskatter i världen, och den lägsta utbildningspremien bland jämförbara länder. Flit och utbildning borde löna sig mer.

En investering är en uppoffring som senare ska inbringa inkomster, enligt uppslagsverkets definition. Lyft ut endera led från ekvationen – försakelsen eller den fördröjda ekonomiska belöningen – och du får något annat.

Ett nöje, till exempel. Eller någon form av självförverkligande. Till vilken kategori hör utbildning?

De flesta som satsar sin tid och sina pengar på studier styrs av en mix av motiv och personliga avvägningar. De utpräglade världsförbättrarna är få. Sannolikt även de aspirerande krösusarna. Tur är nog det.

Men det har länge varit en offentlig hemlighet att utbildning lönar sig sällsynt dåligt på svensk arbetsmarknad. Fråga sjuksköterskorna. Sveriges usla utbildningspremie leder också till allt större snedvridning och problem.

Foto: TT
Foto: TT

Ekonomiprofessorn Johan Eklund redogör för de senaste rönen i en ny rapport från Entreprenörskapsforum. Vår utbildningspremie (före skatt) ligger fortfarande i den absoluta botten.

Ett utbildningsår ger 4 procent i avkastning, vilket är märkbart mindre än i grannländerna Danmark, Norge och Finland. I Tyskland är belöningen mer än den dubbla. Sverige har en av världens mest sammanpressade lönestrukturer. En aspekt av det är just att studier ger liten lön för mödan.

Sverige har dessutom de högsta marginalskatterna, vilket förstärker effekten. Vid årsskiftet höjs de av regeringen.

Vad är problemet? Trots svaga ekonomiska drivkrafter har andelen i arbetsför ålder med högre utbildning nästan fördubblats sedan 1990. Högskolorna har byggts ut i rasande fart och utbildningsnivån höjts radikalt. Även om det inte ger så mycket påökt studerar folk alltså vidare, går det att hävda.

 

Sedan några år tillbaka räknas majoriteten av alla anställda i Sverige som överutbildade för sina uppgifter.

 

Haken är att arbetsmarknaden inte har sugit upp den nya kunskapen, i den mån någon sådan har alstrats. Sedan några år tillbaka räknas majoriteten av alla anställda i Sverige som överutbildade för sina uppgifter.

De enkla jobben i svensk ekonomi, som skulle kunna sysselsätta många nyanlända, är alltså upptagna av människor med högre kvalifikationer.

I sin rapport, ”Utbildningspremie och kompetensförsörjning”, noterar Johan Eklund också att matchningen på svensk arbetsmarknad har försämrats. Problemet brukar illustreras med en så kallad Beveridgekurva, som ger en bild av arbetslösheten och antalet lediga jobb över tid.

För Sveriges del påminner bilden om ett garnnystan. Som bäst var läget för ett par decennier sedan, då arbetslösheten var låg och likaså antalet vakanser. Därefter har tråden snurrat runt, för att fastna på en punkt där många människor söker jobb samtidigt som många arbetsgivare inte kan hitta rätt medarbetare. Händelsevis är läget annorlunda i Tyskland.

Foto: TT
Ylva Johansson. Foto: TT

Socialdemokraterna och ministrarna i regeringen är medvetna om paradoxen. En pressträff med finansminister Magdalena Andersson eller arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tycks inte vara komplett utan en bild av detta garnnystan.

Även statsminister Stefan Löfven har länge talat om att förbättra ”matchningen”. Det finns fler jobb än någonsin, hävdar han, företagen skriker efter personal.

Men regeringens slutsats är bakvänd. Socialdemokraterna arbetar nu utifrån tesen att Sverige har ”underinvesterat” i utbildning, som Stefan Löfven uttryckte det i sitt sommartal.

Snarare tycks det ju som att vi har felinvesterat i högskolorna och universiteten. Den generella utbildningsnivån är knappast för låg. Genom studier som inte leder till jobb slösas mänskliga resurser bort. Skattepengar slängs i sjön.

”Investeringar” i utbildning görs ytterst av individen. Att det råder hög arbetslöshet och stor personalbrist samtidigt hänger ihop med vilket beteende politiken uppmuntrar. Incitamenten spelar roll. Att utbudet av utbildningsplatser inom många ämnesområden både är gratis och i praktiken obegränsat avgör.

De rödgröna medger att löneutsikten inom olika yrken också påverkar. Varför annars satsa på påökt för lärarna? Ett inte alltför stolligt nästa steg i resonemanget borde vara att även skatterna inverkar på människors beteende.

Avtrappat jobbskatteavdrag och höjda pålagor på löner över inkomstsnittet är en form av bestraffning av den som utbildar sig till ett bristyrke.

Flit och utbildning ska löna sig. Det borde löna sig mycket mer.

Läs mer. Ledare 12 november