Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Obama den hemlige

Kampanjmakaren från 2008, Barack Obama, var emot George W Bushs invasion i Irak och djupt kritisk även till det allomfattande kriget mot terrorismen. Valet mellan frihet och säkerhet är falskt, sa den blivande presidenten. Väl i Vita huset anammade Obama inte bara Bushs metoder (minus tortyren) utan tog dem till sitt hjärta.

De senaste dagarnas avslöjanden visar hur den nationella säkerhets­myndigheten NSA:s befogenheter ut­ökats. Teleoperatörer har fått hemliga domstolsorder att registrera samtal, vem som ringt vem och hur länge. Via programmet PRISM har dessutom NSA och FBI samlat in enorma mängder uppgifter från nio internetjättar, bland dem Google, Facebook och Microsoft. E-post, chattar, foton – rubbet. Och det har pågått i sju år, i lönndom.

Obamas förklaring är att detta varit nödvändigt för att skydda nationen och bekämpa terrorism. Allt sägs ha varit helt lagligt, godkänt av kongress och domstolar. Administrationen hävdar också att det ”bara” handlar om utländska medborgare, även om tvivlarna tror att åtskilliga miljoner amerikaner slunkit med i nätet utan att vara misstänkta för något brott. Inte heller är det självklart lugnande besked för svenskar.

Affärerna ingår i ett mönster. I maj blev det känt att justitiedepartementet begärt ut telefontrafiken för ett 20-tal nummer knutna till journalister på nyhetsbyrån AP, på ett sätt som stred mot reglerna. Motivet var att hitta den som läckt information om en terrorkomplott baserad i Jemen. Jakten är också i gång på källan bakom uppgiften att USA gjort upp listor på tänkbara mål för cyberattacker runt om i världen.

Över huvud taget har Obama letat läckor mer aggressivt än alla andra presidenter. Sex personer har ställts inför rätta, mot totalt tre före hans tid. En före detta CIA-anställd åtalades för att ha avslöjat namnet på en man som deltagit i tortyr; ingen torterare har rönt samma öde.

Attentaten den 11 september 2001 förändrade USA. Patriot Act blev verktyget för att förhindra att något liknande skulle upprepas, och den har följts av fler lagar på samma tema. Folkopinionen har i allmänhet prioriterat kampen mot terrorism högre än personlig integritet, och de båda stora partierna har stått tämligen enade bakom utökad övervakning.

Hur balansen mellan nationella säkerhetsintressen och rätten till privatliv ska se ut är inte givet. Under både Bush och Obama har dock tyngdpunkten förskjutits mot det förra på ett bekymmersamt vis. Värst av allt är den obefintliga transparensen.

Att publicera hemliga dokument är olagligt även i Sverige. Bradley Manning, åtalad för att utan urskillning ha läckt hundratusentals sådana till Wikileaks, skulle hamna inför skranket i vilket land som helst. Fallet PRISM är delvis annorlunda. Edward Snowden, som redan erkänt att han står bakom avslöjandet, har gett erfarna tidningar uppgifter om ett övervakningssystem som aldrig borde ha undanhållits det amerikanska folket.

Exakt hur NSA arbetar ska inte basuneras ut. Hemlighetsmakeriet runt PRISM är dock förfärande.

Vissa ledamöter i kongressen har varit informerade, men de får inte diskutera saken offentligt. Ingen insyn finns i den specialdomstol som godkänner övervakningen, bara administrationens representanter deltar i processen och besluten är sekretessbelagda. Lagen är så vagt formulerad att den täcker det mesta. Medborgare som inte vet vad som pågår kan varken kritisera det eller ställa sina politiker till svars (jämför den svenska IB-affären).

Obama har alltid stenhårt gått emot alla försök att öka öppenheten. Och det går inte ihop när han brännmärker alla läckor samtidigt som han påstår att en offentlig diskussion om säkerhet och integritet är ”hälsosam för demokratin”.

NSA:s trål är stor men det saknas uppgifter om huruvida något farligt fastnat i den. Ingen hittade i alla fall Bostonbombarna. Och att internet går att använda till hemlig massövervakning av medborgarna är inget bra skäl till att en stat ska göra det.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.