Huvudledare

Oförsvarligt våld

Nazistattacken ­förra ­söndagen i Kärrtorp har med rätta fördömts starkt och enhälligt. Att höger­extremister ­attackerar oliktänkande, eller bara människor med fel hårfärg, är förvisso inget nytt. Men att ett trettio­tal organiserade nazister mitt på dagen ger sig på en demonstration med flera hundra vanliga medborgare är något ganska unikt i svensk historia. Det är helt avskyvärt.

Den nazistiska ideologin kan sägas utgöra en ondska för sig. Det demokratiska samhället bör med alla medel bekämpa den i dag trots allt ganska marginella rörelsen och hindra den från att växa sig starkare och rekrytera nya medlemmar.

Det arbetet är naturligtvis i första hand en fråga för polisen, Säpo och – när det gäller ungdomar – skola och socialtjänst. Alla demokratiskt sinnade medborgare har samtidigt ett ansvar att ta ställning. De stöddemonstrationer som redan anordnats och planeras efter Kärrtorp är både goda och berömvärda initiativ.

Det kan man däremot inte säga om de grupper som menar att nazisterna ska bekämpas med sin egen medicin. För bland de vanliga, fredliga demonst­ranterna i Kärrtorp förra söndagen fanns en inte obetydlig grupp från den våldsbejakande Revolutionära fronten och vänsteranarkisterna i Afa när­varande med sina svarta fanor.

Revolutionära fronten har sedan dess lagt upp bilder på sin Facebooksida på de nazister som misshandlats blodiga på platsen. De skryter även med att ha knivhuggit en av dem allvarligt. Att polisen i första hand såg det som sin uppgift att gå emellan grupperna och hålla isär dem blir mer förståeligt mot den bakgrunden.

Detta konstaterande ursäktar naturligtvis på intet vis nazisterna. Det finns ingen motsättning mellan det självklara avståndstagandet från högerextremt våld och att samtidigt belysa det vänsterextrema våldet. Att undanhålla helhetsbilden riskerar i slutänden endast att tjäna nazisternas sak. De lever i hög grad på sitt upplevda martyrskap, vid sidan av sökandet efter själva konfrontationen.

Det har påståtts att grupperingar som Afa och Revolutionära fronten behövs som ett slags medborgargarden eller skyddskårer för vanliga medborgare. Det är en tvivelaktig tanke av flera skäl. Till att börja med är det polisens sak att upprätthålla ordningen. Revolutionära fronten har också lagt ut ett slags reklamvideo på nätet där den stolt visar upp hur den bryter sig in i sina motståndares hem med yxor, krossar bilar och kastar sten mot människor. Allt, utom det politiska målet, är utbytbart mot hur högerextremister brukar bete sig i liknande sammanhang.

Det är inte heller så enkelt att det endast är nazister som råkar ut för det vänsterextrema våldet. I Malmö och Lund har två chefstjänstemän vid Arbetsförmedlingen nyligen fått sina hem attackerade just för att de är tjänstemän. Ett flertal folkvalda Sverige­demokrater har också blivit drabbade. En rättsstat kan inte tillåta privat­miliser att utsätta människor för hot och trakasserier.

Den svenska offentligheten har varit bra på att ta avstånd från det högerextrema våldet. Tydligheten mot vänsterextremisterna är inte lika stor. Det riskerar att bidra till en olycklig ­legitimering, speciellt inför valåret 2014. Enligt Säpo riskerar vi att få se mer politiskt våld det närmaste året.

Man kan mycket väl tycka att det höger­extrema våldet är det mer mot­bjudande och ändå inse vikten av att ta avstånd från allt våld. Polerna tenderar nämligen att göda varandra och i värsta fall ge upphov till en våldsspiral. Utan våldet sinsemellan skulle mycket av lockelsen för de unga män, som det i bägge fallen mest rör sig om, försvinna.

Värst är kanske ändå inte de spektakulära aktioner som syftar till uppmärksamhet i medierna. Värst är snarare hotet mot de enskilda individer som riskerar att drabbas av våld bara för att de är med i fel parti eller har familjemedlemmar som är det, eller misshandlas bara för att de har fel märken på kläderna eller till och med fel utseende. Det är för dessa oskyldiga människors skull som våldet måste bekämpas.

Vi får samtidigt inte glömma vilken försvinnande liten minoritet vålds­verkarna är. Att över 10.000 människor väntas sluta upp i en ny manifestation mot främlingsfientlighet och nazism i Kärrtorp i morgon visar att det demokratiska engagemanget står starkt. Grupper som Revolutionära fronten har dock ingenting där att göra.