Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Okunskapens frukt

Är genmodifierade grödor ”helt fel, onaturligt och konstigt”, som kritikerna säger? De dna-förändrade växterna har ett uselt rykte i Europa. Politiker skyr dem, och på tallriken är det få som vill ha dem.

Att 500 forskare på uppdrag av EU häromåret gick igenom riskerna och gav tummen upp åt tekniken har inte gjort någon skillnad.

Mer kunskap behövs, säger gröna röster. Samtidigt motarbetas forskningen av EU:s medlemsländer. Odlingsstationerna ödeläggs av aktivister, och forskarna flyr.

Sverige har lyckligtvis haft en av­vikande hållning. I sällskap med ett fåtal länder har svenska regeringar försökt hålla dörren öppen. Kan det inte vara som biologerna säger, att den moderna gentekniken snarare kan bidra till ett bättre och miljövänligare jordbruk? Att det vore vanvettigt att låta rädsla inför något nytt styra matförsörjningen? Alla livsmedel har ju utsatts för människans högst godtyckliga påverkan.

Borde inte EU åtminstone, när tekniken nu är ett faktum, försöka påverka vilken riktning de nya förädlingsmetoderna tar?

Så har man lirkat, kompromissat och försökt föra frågan framåt. Såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar har i regel fört en försiktig politik med ett öppet sinne.
Även i biståndssammanhang har Sverige utmärkt sig. Anslag till jordbruksutveckling har inte styrts av politiska nycker och tabun kring gentekniken. Snarare än att exportera dogmer har Sverige visat förtroende för lokal forskning och försökt ge långsiktiga förutsättningar för växtförädling i fattiga länder.

Tillsammans med framför allt Finland och Nederländerna är Sverige det land som haft som princip att följa de vetenskapliga experternas råd i EU-kretsen. När medlemsländerna har röstat om att godkänna genförändrade grödor har tumregeln varit att följa regelverket och säga okej. Växterna har i det skedet genomgått stränga riskutvärderingar.

I helgen rapporterade Ekot att regeringen på ett möte i Bryssel nyligen avvek från den linjen. Sveriges representant, statsinspektör Zofia Kurowska vid Livsmedelsverket, instruerades att lägga ner rösten utan att ge en förklaring.

”Det här är en ny situation. Sverige har alltid gått på den vetenskapliga linjen”, sa hon till radion. Regeringen ville inte ge några kommentarer innan den har skaffat en gemensam politik i frågan.

Haken är förstås att orden ”helt fel, onaturligt och konstigt” är Miljö­partiets. Just så har partiföreträdaren Kew Nordqvist beskrivit gengrödorna. I en intervju med tidningen Filter har han sagt att det inte finns ens hypotetiska exempel där sådana skulle kunna användas. Innan valet nämndes Nordqvist av MP:s språkrör Åsa Romson som favorit till posten som jordbruksminister.

Frågorna hamnade i stället hos social­demokraten Sven-Erik Bucht. Hans parti har plötsligt ingen åsikt alls.

På fredag ska medlemsländerna enligt Ekot rösta en gång till om godkännandet av två gengrödor. Det vore ­huvudlöst av statsminister Stefan Löfven att då bryta mot partiets konstruktiva tradition. Inte minst för att Löfven har talat varmt om Sveriges position inom ”life science”. Såväl svensk forskning som jord- och skogsbruket skulle sargas av Miljöpartiets politik.

En förnuftig röst behövs också i Bryssel. Alldeles nyligen gav den nya EU-kommissionen unionens vetenskapliga chefsrådgivare Anne Glover sparken. Organisationen Greenpeace krävde i somras att hon skulle petas, efter att Glover gjorde sig känd bland annat som frispråkig försvarare av gentekniken.

Att hon nu avskedas och inte får någon ersättare måste tolkas som en nedgradering av vetenskapens såväl praktiska som symboliska värde i Europa, konstaterade den brittiska vetenskapsakademin i en dyster kommentar.

EU:s misslyckande med gengrödorna är självskadebeteende. Forskare och experter ska inte bestämma allt, men i ett upplyst samhälle behövs en god relation mellan akademin och staten.Nu har politikerna låtit sin oförmåga att besvara svåra frågor kring gentekniken underminera förtroendet.

Socialdemokraterna och Stefan Löfven har satt sin trovärdighet i forskningsfrågor på spel.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.