Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Orbán den oangriplige

Protester vid parlamentshuset i Budapest.
Protester vid parlamentshuset i Budapest. Foto: Attila Kisbenedek/AFP

DN 9/4 2017. När Europa är upptaget av tyska och franska val passar Ungerns Viktor Orbán på att göra nya auktoritära utfall. Ska han komma undan en gång till?

Viktor Orbán är Ungerns alltmer oangriplige premiärminister. Ja, till att börja med har landets väljare placerat honom långt utom skotthåll för landets försvagade opposition. Men med en bred majoritet av rösterna har han i lugn och ro också kunnat tappa medierna, civilsamhället och domstolarna på blod.

Läs mer: EU-parlamentariker: Agera mot ungerska regeringen

EU har förskräckt sett på medan landet glidit i riktning mot ”illiberal demokrati”, som det heter på Orbánskt nyspråk. På enstaka punkter har premiärministern backat efter internationell kritik. I övrigt har den auktoritära taktiken mött litet motstånd och fått minimala konsekvenser.

Starka självständiga element finns dock kvar. Ett sådant har varit Centraleuropeiska universitetet, CEU. Det grundades efter murens fall av Budapestsonen och finansmannen George Soros. Trots sin litenhet – men tack vare sitt oberoende och sin gränsöverskridande prägel – rankas det numera högst av alla ungerska lärosäten. CEU är inget lobbyorgan i lånad doktorshatt utan en respekterad europeisk forskningsinstitution.

Universitetet har ett slags dubbelt medborgarskap. Ett i Ungern, ett i USA. Sådant överlöperi tillåts inte i Orbánland, vilket är orsaken till att en ny lag klubbades igenom i veckan som riskerar att få följden att universitetet måste avvecklas.

Det är samma sorts paranoida dimridåer som den ryske presidenten Putin brukar lägga ut.

Byråkratiska svepskäl används som argument för lagen men det egentliga motivet handlar om att ”Sorosuniversitetet” ses som en fiende i de egna leden. EU-kommissionen, Tysklands regering och andra har protesterat högt mot angreppet på den akademiska friheten.

Regeringen förbereder samtidigt ännu en lag. Ideella organisationer som tar emot pengar från utländska givare ska framöver stämplas som icke-ungerska aktörer. I alla sammanhang ska de tvingas berätta om sin synd.

Det är samma sorts paranoida dimridåer som den ryske presidenten Putin brukar lägga ut. ”Utländska agenter!”, kan det heta när någon berättar om exempelvis mänskliga rättigheter. Likadana metoder i ett EU-land? Det är svartaste mörker.

Viktor Orbáns parti Fidesz ingår fortfarande i EU-parlamentets största partigrupp, Europeiska folkpartiet (EPP). Ledamöterna är partikamrater med svenska moderater såväl som tyska kristdemokrater.

Även i detta sammanhang har den ungerska premiärministern länge ansetts oangriplig. ”En gång var Viktor Orbán en ledande liberal och frihetskämpe”, konstaterade EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) i fredagens DN. Denna historia, om demokratins revansch i Öst- och Centraleuropa, är säkert en komplicerande faktor för europeiska högerpolitiker. Nu råder ändå ingen tvekan om vilka idéer som Ungerns regering slåss för nu. ”Putinfasoner”, säger Hökmark själv.

Men han vill inte utesluta Fidesz ur den moderata gemenskapen i EU. Det ”vore värre” om ungrarna gick över till den mer extrema sammanslutningen. Fast, på vilket sätt värre? Hittills tycks ju inte EPP ha förmått Orbáns gäng att besinna sig. Och med argumentet att det är bättre att ha alla vettvillingar under uppsikt än att låta dem löpa fritt vore den märkliga slutsatsen att Moderaterna borde välkomna ännu fler i sin partigrupp.

Någon gång borde måttet vara rågat även för EPP.

DN Ledare. 9 april 2017

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.