Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Politikernas hemläxa

Notan för männi­skans klimatpåverkan framträder allt tydligare. Och för varje ny genomgång av forskningen blir den saltare.

I måndagens rapport från FN:s klimatpanel, som utgör del två i panelens senaste serie rapporter, redovisas följderna för ekosystem och människa. Del ett blev klar i höstas och handlade om uppvärmningen och sambanden mellan utsläpp och temperatur. Uppgiften denna gång har varit att beskriva sårbarheter och erfarenheter av klimat­anpassning.

Forskarna konstaterar att klimatförändringarnas effekter länge har gått att bevittna i naturen. Det gör det också lättare att överskåda konsekvenserna under de kommande två tre decennierna.

Sedan den förra rapporten från 2007 har forskningen kring detta vuxit snabbt. Mer än 10.000 vetenskapliga studier har synats och vägts samman för att ge en bild av de problem vi kan vänta oss i närtid. Till nyheterna hör bland annat större kunskap om hur världens hav och färskvatten påverkas.

Från polerna till ekvatorn förändras livsbetingelserna. Surare och varmare vatten får havsmiljöerna att ändra karaktär. På en del håll utarmas artrikedomen, i andra områden flyttar nya bestånd in. Vilka följder det får för människan varierar från fall till fall. Inte minst kring just polerna och ekva­torn är de biologiska systemens sårbarhet stor. I de mest utsatta vattnen kommer fiskfångsterna att halveras, befarar forskarna.

När temperaturerna stiger rubbas också de kretslopp som förser sjöar och floder med färskvatten. Regn och snö slutar att följa de vanliga mönstren. Till de mest akuta följderna hör torka och vattenbrist. Samtidigt kan man räkna med fler översvämningar och jordskred. Det behöver knappast sägas att de utgör stora utmaningar. En överhängande fara som är förknippad med regnet handlar om minskade spannmålsskördar. För vete och majs tycks kurvorna redan peka nedåt.

Sammantaget riskerar klimatförändringarnas genomslag att bli "allvarligt, genomgripande och oåterkalleligt", varnar författarna. Osäkerheten förblir samtidigt stor.

Kort efter att slutsatserna presenterats i går kom rapporter om forskargräl. En del formuleringar är larviga och alarmistiska, invände en av de inblandade forskarna.

Säkert finns sådana exempel. Den förra klimatrapporten innehöll också flera allvarliga missar och överdrifter. 2010 uppdagades fel i uppgifterna kring avsmältningen av Himalayas glaciärer. Men sedan dess har processen i FN:s klimatpanel blivit säkrare och mer transparent. Högre vetenskapliga krav har ställts på underlagen till rapporterna. P1:s "Vetandets värld" har bland annat berättat om hur panelen också infört nya rutiner för rättelser. Graden av osäkerhet står tydligt utskriven i varje avsnitt och avvikande uppfattningar går att spåra genom arbetet.

Resultatet blir förstås aldrig helt vattentätt. Men apparaten bakom klimatrapporten har med alla rimliga mått blivit mer tillförlitlig. De vetenskapliga sambanden är klara: Det har blivit varmare. Boven i dramat är de mänskliga utsläppen. Priset för klimatförändringarna är högt.

De olika strategier för klimatanpassning som beskrivs av FN:s panel är därför nödvändiga, och samtidigt otillräckliga. Den tredje och sista pusselbiten väntas om några veckor. Först då ska förslag för att minska utsläppen presenteras. I uppgiften ingår också att beskriva åtgärder för att få bort växthusgaserna ur atmosfären.

Hur ska nya globala överenskommelser kunna slutas? Vad ska klimatavtalen innehålla? Vilka medel är mest effektiva – och vilka möjliga att genomdriva? Många av dessa frågor är fortfarande öppna, och kommer sannolikt att förbli öppna även efter den tredje delrapporten.

Forskarna har i alla avseenden gjort sin hemläxa. Överväldigande belägg talar för en ambitiös klimatpolitik som angriper problemet vid källan. Om inte med ett globalt pris på koldioxidutsläpp, så med ambitiösa utsläppsmål och utvidgade marknader för utsläppsrätter. Gärna tillsammans med ytterligare överenskommelser kring klimatbistånd. Den hemläxan är politikernas.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.