Stockholm växer snabbare än på flera decennier. Om inte utvecklingen ska gå i stå måste det skapas en marknad för hyresrätter som fungerar.
Inflyttningen till Stockholmsregionen har länge varit hög, men de senaste tio åren har utvecklingen accelererat. Under 2000-talets första decennium ökade befolkningsantalet med 231.000 personer, enligt Statistiska centralbyrån, och landade på drygt 2 miljoner.
Det är många som vill bo i och omkring Sveriges huvudstad. Storstadens dynamik, mångfald och snabba förändring har en speciell dragningskraft på människor.
Men för att Stockholm ska fungera som storstad måste det finnas en bostadsmarknad som är öppen för nyinflyttade. Det behövs således ett stort utbud av lägenheter och hus som är möjliga att antingen hyra eller att köpa. Ingen som blir erbjuden att arbeta, studera eller att forska ska behöva tacka nej därför att det inte går att ordna en bostad.
Problemet för Stockholm är att bostadsmarknaden sedan länge inte fungerar, och i takt med befolkningsökningen har problemen tilltagit.
Det är fullt möjligt att köpa en lägenhet eller ett hus, men det kräver ofta en rejäl kapitalinsats och är sällan ett bra alternativ för den som precis flyttar in. En snabbväxande stad behöver därför ett stort utbud av hyresrätter som kan erbjudas till nyinflyttade och kontrakt som omsätts snabbt.
Alla som försökt att hyra en lägenhet i Stockholm vet att marknaden för dessa bostäder inte fungerar. Vad som i stället kännetecknar hyresrätten i Stockholm – precis som statsminister Fredrik Reinfeldt antydde i en uppmärksammad DN-intervju – är långa köer, mygel och svarta affärer. Situationen kan närmast liknas vid de reglerade marknaderna i de gamla kommunistiska staterna.
Skälet till att det blivit så här är att hyrorna i framför allt innerstaden hålls nere på konstlat låga nivåer, vilket innebär att de befintliga hyresgästerna har få skäl att flytta. Det är perverst att en lägenhet på Östermalm under långa perioder varit billigare att hyra än en lika stor bostad i Tensta.
Enda gången som det varit attraktivt att ge upp ett kontrakt har varit när hyresgästen erbjudits att köpa loss sin lägenhet och omvandla den till en bostadsrätt. Då har hyresavtalets värde frigjorts och ofta genererat mångmiljonvinster för den boende.
Att tusentals hyresrätter i Stockholm omvandlats till bostadsrätter det senaste decenniet är alltså ingen slump. Det är en direkt följd av att hyresmarknaden torkat igen.
Situationen är djupt otillfredsställande och bidrar till att hämma Stockholms utveckling. Men som professorn i fastighetsekonomi Hans Lind i går konstaterade på DN Debatt, så talar dessvärre lite för att politikerna skulle orka med att räta upp situationen.
Att gradvis marknadsanpassa hyrorna är ett politiskt högriskprojekt, och att återställa konverteringen av hyresrätter till bostadsrätter låter sig inte göras. Inte heller är det praktiskt möjligt att ”bygga bort” bostadskrisen, med tanke på planeringsperioder, kostnader och bristen på attraktiva ytor.
Så vad återstår för lösningar? Hans Lind skisserar på ett intressant alternativ när han föreslår en ny marknad med fri uthyrning av bostadsrätter och egnahem. Kontrakten är tänkta att vara tidsbegränsade och skulle till skillnad från resten av hyresmarknaden inte drabbas av något pristak. Därmed skulle det snabbt uppstå en laglig och fungerande hyresmarknad för lägenheter som hyrs ut av privatpersoner. Och inga befintliga hyresgäster skulle drabbas av höjda hyror.
Det är ett mycket intressant förslag som alla politiker, även de som med modersmjölken lärt sig att ordet marknadshyror är något fult, borde överväga. Om inte annat så för Stockholms skull.