Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Rätt att riva kåkstäderna

Other: Drago Prvulovic / TT

DN 27/2 2017. Tiggeriet hör till de svåraste av dilemman. Det gäller moraliskt, rättsligt och politiskt. Men frågan om de bosättningar som byggs på privat mark – vissa kan kallas kåkstäder – är enkel: De har på ett godtyckligt sätt drabbat fastighetsägare och boende kring lägren. Att stoppa dem är rätt.

På måndagen presenterar justitieminister Morgan Johansson (S) ett lagförslag om förenklade avhysningar, och behovet är uppenbart. Med de nuvarande reglerna har åtskilliga mark- och husägare vittnat om ett system som verkar riggat emot dem.

Den stora bosättningen på Industrigatan i Malmö häromåret är kanske det mest uppmärksammade exemplet. I ett skede hotades fastighetsägaren med tiotusentals kronor i böter. Platsen blev ett växande sanitetsproblem. Naturligtvis följdes inte plan- och bygglagen.

Men polisen ansåg det inte möjligt att ingripa och företaget hänvisades till kronofogden. Men kronofogden, som ofta blir nästa insats efter polisen, styrs av ett regelverk som säger att den som vräks först måste identifieras. Vilket är lättare sagt än gjort när det rör sig om hundratalet människor som kan försvinna och tillkomma i hög takt.

På Industrigatan ingrep till slut myndigheterna. Bolaget som ägde tomten fick efter de många turerna tillbaka sin mark. I andra fall har ockupationen rört sommarstugor och lantbrukares mark. SVT:s ”Uppdrag granskning” har bland annat berättat om ett 80-årigt par vars fritidshus blev ockuperat.

Id-kravet, men inte minst yrvakenhet inom polisen och en ovilja att ingripa i tid, har varit en källa till både ekonomisk skada och personliga sorger.

Det går att förstå tanken bakom det regelverk som tenderar att ställa sig på den svaga partens sida. I övergången från Fattigsverige till det moderna välfärdslandet kan avvägningen mellan fastighetsägares och boendes intressen ha tett sig annorlunda.

Tiggande EU-migranter hör till vår tids mest utsatta. Även nu måste vräkningar ske på ett rättssäkert och respektfullt sätt. Men lagen har varit orimlig. Det är inte, ska inte vara, ­tillåtet att bosätta sig var som helst vare sig för svenska medborgare eller andra.

En för tung börda och för stora kostnader har vältrats över på den part som inte alls har gjort något fel. Otillåtna bosättningar som inte kan rivas urholkar äganderätten. De har frätt på rättsmedvetandet. Att människor kan ta privat mark i anspråk och skräpa ned riskerar också att skada förtroendet för allemansrätten.

År 2015 uppskattades antalet bosättningar till knappt 300 i hela landet. Morgan Johansson säger i tillDN att fenomenet har blivit ovanligare. Förhoppningsvis beror det på att polisen oftare agerar innan lägren blir permanenta.

Utredaren som har tagit fram Johanssons förslag understryker också att det redan finns lagar mot sådant som olaga intrång och egenmäktigt förfarande. Men det gäller att polisen ser till att de följs.

Om tiggeriet har Stefan Löfven sagt att regeringen ska ”ta bort det”. I en intervju med Aftonbladet strax före jul höll han dörren öppen för ett förbud. Hans ministrar svänger dock åt olika håll. Morgan Johansson säger till DN att någon lag mot tiggeri inte är aktuell.

Inför den partikongress som står för dörren är tonläget också högt, även om förslagen är konturlösa. (En av partistyrelsens nya idéer är att bygga upp lokala socialdemokratiska vänföreningar med kamrater i Rumänien och Bulgarien.) Det är en tendens hos Nya Socialdemo­kraterna att uppträda tvetydigt på det viset. Tuffa och resoluta i det ena utspelet – i nästa stund lösa i köttet.

De måste vårda sin retorik när det gäller EU-migranterna, och skilja på våra känslor och verkliga problem. ”Det är aldrig acceptabelt att behöva se människor stå på knä och tigga”, har statsministern slagit fast.

Snarare än vad som är behagligt att se handlar det om att komma till rätta med verkliga problem. Olagliga läger, skadegörelse och människohandel bland annat. Samtidigt som minskad diskriminering, antikorruptionsarbete och fattigdomsbekämpning är lösningen i hemländerna.

Förenklade avhysningar är ett viktigt förslag. Minskar det tiggeriet? Morgan Johansson och regeringen hoppas det och framställer det som en del av syftet. Men vad som räknas är om det stävjar den rättslöshet för fastighetsägare som har brett ut sig.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.