Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Rätt klimat för Uppfinnar-Jocke

Illustration: Magnus Bard

FN:s klimatförhandlingar gick i helgen i mål med en uppgörelse. Genrepet inför nästa års stora möte i Paris utmynnade efter två veckor och ett extra dygn av maraton­överläggningar i något som kan kallas ett litet framsteg. Alla 196 länder lovade att de ska bidra till minskade utsläpp.

Målet är ett globalt avtal. Finns det inom räckhåll? Har förutsättningarna förändrats för länderna att enas?

För fem år sedan styrde USA och Kina klimatförhandlingarna på grund. Sedan dess har de vetenskapliga bevisen stärkts för människans påverkan. Mer ingående klimatscenarion har lagts fram och en ny FN-plattform för förhandlingar har långsamt baxats framåt.

I oktober enades de två utsläppsjättar­na om en gemensam plan. Vissa utsläppsminskningar utlovades från USA, medan Kina satte ett datum då växthusgaserna inte längre ska öka. Plötsligt såg läget en aning ljusare ut.

Hoppet står till att fler sådana låsningar mirakulöst kan dyrkas upp inför mötet i Paris. Förutom envigen mellan Kina och USA hör frågan om bördefördelningen mellan rika och fattiga i allmänhet till de allra svåraste konflikterna. Här tycks debatten inte ha rört sig framåt nämnvärt.

Vad Sverige kan göra är att fortsätta vara en konstruktiv part i förhandlingarna. Med våra 2 promille av de globala utsläppen kan vi ”gå före” och, som det så ofta sägs, vara ett föredöme. Det är förstås bra.

En påminnelse om vad vi samtidigt saknar fick vi i förra veckan. Medan ministrarna och ambassadörerna manglade formuleringar i Lima pågick festligheterna i Blå hallen i Stockholm. Inte heller i år belönades någon svensk forskare.

Tre japanska vetenskapsmän tog emot Nobelpriset i fysik. Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura heter de forskare som löste lysdiodernas gåta.

Efter tusentals försök med olika kombinationer av material lyckades de alstra blått sken. ”Varde blå dioder”; och det blev ljus. Vanligt, vitt sken kunde framställas tack vare upptäckten.

Den nya led-lampan går med sin långa hållbarhet knappast att jämföra med Edisons glödlampa. Den är oräkneliga gånger energisnålare, och utvecklingen fortsätter i snabb takt framåt. I klimathänseende är det inte oväsentligt, eftersom belysning slukar upp till en tredjedel av all el.

”Gång på gång sades det att det vi försökte göra var omöjligt”, berättade en av pristagarna i sitt tacktal på Nobelbanketten.

Viktiga upptäckter och tekniksprång har förmåga att kullkasta våra förutsägelser – också om klimatet. Enligt den internationella energimyndigheten IEA kommer de förnybara energikällorna att fortsätta växa ungefär i dagens takt. Med lite hjälp på traven kan sol- och vindenergin vara lika betydelsefull som kolkraften om tjugo år, tror experterna.

Hittills har prognoserna varit för pessimistiska. För tio-femton år sedan framstod solenergin som hopplöst dyr, och utvecklingen förutspåddes gå långsamt. Uppsvinget som har skett sedan dess tedde sig knappast möjligt.

I USA kan storskaliga sol- och vindanläggningar enligt uppskattningar redan konkurrera med gas och kol. Också utan subventioner rasar priset på förnybar el. På bara ett år har amerikansk solenergi blivit 20 procent billigare. Vindenergins kostnader minskar i nästan samma takt. Priset varierar med betingelserna, men en stor del av världens befolkning bor i regioner där förnybar energi snabbt kan bli lönsam.

Hur fort de fossila bränslesorterna kan utrangeras hänger mycket på forskningen. Klimatpolitik är därför också forskningspolitik. De japanska Nobelfysikernas historia handlar om förutsättningarna för outtröttligt experimenterande, om att ta risker, gå mot strömmen och kunna arbeta långsiktigt.

I Sverige står de gamla storföretagen för lejonparten av all forskning och utveckling, medan anslagen till universitetens basforskning fortfarande ligger efter. Få nya företag lyckas skaffa musklerna som krävs för stora genombrott.

Det är önsketänkande att tro att rätt sorts framsteg kan lockas fram med särskilda satsningar på ”grön teknik”. Sverige kan göra mer för att bromsa den globala uppvärmningen genom att skapa rätt klimat för forskningen.