Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Regeringens krishantering har bara börjat

Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen i utspel från Köpenhamn.
Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen i utspel från Köpenhamn. Foto: Anders Hansson

Stefan Löfven är på väg att få ”andrum” i flyktingkrisen, men regeringens lösningar har alstrat nya problem. Dels för EU och flyktingarna, dels för Öresundsregionen.

”Andrum” har varit Stefan Löfvens och hans ministrars ledord den senaste tiden. Regeringens högsta mål har varit att minska antalet asylsökande.

Händelserna på måndagen då id-kontroller infördes i trafiken över Öresund, och Danmark svarade med gränskontroller mot Tyskland, innebär att det hårt ansträngda svenska mottagningssystemet är på väg att få en respit.

Med vilka konsekvenser? Och till vilket pris? S–MP-regeringen har fått andrum, men den har också skapat nya problem. Rätten till skydd undan krig har satts ur spel. Stefan Löfven måste nu sträva efter flera mål, vid sidan av att minska trycket på Sverige.

Sedan november månad har färre asylsökande registrerats hos Migrationsverket. Antalet flyktingar har minskat drastiskt, från som mest 11 000 i veckan till omkring 2 000. Vädrets makter styr svängningarna. Regeringens avskräckande skärpningar tycks dock också ha haft effekt.

Id-kontrollerna i kollektivtrafiken över Öresund bildar en ytterligare barriär i flyktingkorridoren genom Europa. Vägen till Sverige går från Turkiet via Balkan, Österrike, Tyskland och Danmark. För den som saknar id-handlingar – vilket många gör – kommer resan nu att ta slut i Köpenhamn eller på Kastrup.

Tolv timmar efter att de nya svenska reglerna började gälla kontrade den danska statsministern Lars Løkke Rasmussen. Regeringen i Christiansborg beslutade att införa egna gränskontroller mot Tyskland. Det formella motivet är att upprätthålla ”orden og sikkerhed” i landet. Partierna i folketinget har tryckt på.

De danska kontrollerna blir en extra vägbom för flyktingarna. Fler, bedömde Lars Løkke på presskonferensen, kommer att stoppas och få söka asyl i Danmark. Justitieminister Morgan Johansson (S) välkomnade steget.

 

S–MP-regeringen har fått andrum, men den har också skapat nya problem.

 

Biverkningarna kommer dock att bli kännbara i Öresundsregionen. Svensk-danska pendlare betalar lejonparten av notan för id-kontrollerna. Det rådde förvirring i trafiken över sundet på måndagen, som svenska myndigheter borde ha kunnat undvika.

Reglerna infördes med halsbrytande kort varsel och efter usla förberedelser på näringsdepartementet, trots att det enligt Øresundsinstituttet står miljarder på spel för regionen.

Vad regeringen riskerar, förutom jobb och tillväxt, är en växande politisk klyfta mellan Stockholm och södra Sverige. Stefan Löfven borde därför inte dra ut på denna pina i onödan. De ekonomiska skadorna måste göras så små som möjligt.

I praktiken har regeringen redan uppnått sitt mål: Id-kontrollerna tvingade Danmark att sluta vinka flyktingarna vidare till Sverige. Nu bör Stefan Löfven kunna övertyga sin kollega Lars Løkke om att koordinerade kontroller behövs. Passfriheten inom Schengen bygger på att länderna upprätthåller viss koll. Även Dublinförordningen, som reglerar vilket EU-land en asylansökan ska prövas i, ställer krav på ordning och reda.

En akut utmaning för regeringen blir därför att reparera relationen till Danmark. Ett upptrappat tonläge under hösten har varit svårt att undvika. Men en utdragen grannfejd vore en stor olycka.

Nästa svåra fråga gäller konsekvenserna inom EU. I Migrationsverkets senaste prognos skisserade myndigheten fyra scenarier för migrationen under det nya året. Politiken i Europa avgör.

Två händelsekedjor ter sig som särskilt aktuella: Den ena innebär att Schengensamarbetet gradvis bryts ner, att de gemensamma reglerna upphävs och att gränserna inom Europa sluts. Det andra scenariot är att krisen leder fram till att EU-länderna upprättar en ny gemensam struktur för asylmigrationen.

Måndagens händelser kan utlösa endera förlopp. De måste inte få en dominoeffekt, även om risken är överhängande. Alternativet är att EU till slut tvingas göra verklighet av den omfördelningsmekanism som skisserades under förra året, och upprättar ”hot spots” på plats vid unionens yttre gränser.

Danmarks Lars Løkke hävdade på måndagen att han, precis som Stefan Löfven, har förespråkat en liknande lösning. Det har inte hörts. Om en dansk omsvängning har skett är det dock välkommet.

Sveriges kursändring i flyktingpolitiken kan få dramatiska följder. Men vad som blir konsekvenserna hänger inte bara på vad som har gjorts utan i lika hög grad på hur regeringen hanterar de nya utmaningar som har uppstått.

DN Ledare. 5 januari 2016