Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Sämsta tänkbara start

Sjöstedt bestämmer dagordningen.
Sjöstedt bestämmer dagordningen. Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT

Vänsterpartisterna Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson var nästan tårögda av rörelse när S, MP och V i går presenterade sin uppgörelse om vinster i välfärden. Gustav Fridolin talade med sedvanlig högstämdhet om enskilda barns behov. Och Stefan Löfven förklarade att medborgare inte är konsumenter.

I korthet går överenskommelsen ut på att vinst ska återinvesteras i verksamheterna och att företag inom välfärdssektorn inte får ha som uttalat mål att dela ut vinst till ägarna. Ett återhållsamt uttag som motsvarar något slags sparkontoränta för satsat kapital kan gå för sig, men det är också allt. Och inte nog med det: Den fria etableringsrätten ska bort. Kommunerna ska kunna neka företag att starta hemtjänstbolag, vårdcentraler och friskolor. För kom ihåg, vi är medborgare, inte konsumenter.

Sjöstedts glädje är i och för sig delvis ett spel för gallerierna. Det mesta ska utredas fram till mars 2016 varefter propositioner ska läggas. Först därefter kan de hett eftertraktade vinstbegränsningarna eventuellt bli av. Hur det politiska landskapet då ser ut vet ingen. Kanske har opinionen fått upp ögonen för den uppsjö av välskötta skolor och vårdcentraler som kommer att tvingas stänga. Kanske kommer politiker som vill bli omvalda att inse risken med att kväva verksamheter som medborgarna uppskattar.

Men ändå, det är denna överenskommelse som ska vara ledstjärnan för regeringspartiernas politik de kommande åren. Vänsterpartiets verklighetsbild har trängt ut alla nyanser.

Det finns inga bevis för att den privata sektorn levererar sämre service än den offentligt drivna. Om något pekar brukarundersökningar på motsatsen. Men Vänsterpartiet låter sig inte störas av den ovidkommande verkligheten. När det uppdagas att kommunala äldreboenden, eller landstingsdriven vård brister i kvalitet, då hörs inte ett pip. Då är inte ägarformen problemet. Bara om misskötsel, slarv eller dålig organisation återfinns i den privata sektorn, anses kopplingen mellan ägarform och kvalitet bevisad.

Jonas Sjöstedt är helt förblindad av tron att där det finns ett vinstintresse, där finns inget annat. Omsorg om elever, lärare, patienter och vårdpersonal kan inte kombineras med ekonomiska intressen. Därför bekymrar det Sjöstedt föga att inte bara stora koncerner, utan även mindre, välskötta och populära företag ikläs tvångströja. I grunden drivs de ju av samma onda kraft. Den kallas ”vinstintresse”, eller ännu hellre ”kapitalism”.

Den del av uppgörelsen som Socialdemokraterna sannolikt är mest nöjda med gäller slopandet av LOV och etableringsrätten. Partiet har lärt sig leva med vinsterna, men hyser en djup motvilja mot att kommun- och landstingspolitiker inte har rätt att besluta vem som tillåts öppna en skola eller en vårdcentral.

Tilltron till kompetensen i kommunhusen runtom i landet är sannerligen hög. Politikerna, och bara de, anses kunna avgöra om medborgarna kan tänkas vara betjänta av en ny skola eller fler hemtjänstleverantörer. Och nu ska kommunpolitikernas allmakt över vart medborgarna ska vända sig för att få vård, omsorg och utbildning återställas. Vinstfrågorna skjuts en bit framåt men reglerna för etableringsrätt och valfrihet ändras ganska omgående.

Det tragikomiska i sammanhanget är att Stefan Löfven låtsades att han borde kunna räkna med stöd från andra sidan blockgränsen. ”Alla” vill ju i grunden ha ”ordning och reda” i välfärden, sa han på presskonferensen.

Det är verklighetsfrånvänt. Löfven hade kunnat ta skolfrågorna till Friskolekommittén, för att till exempel lösa problemen med dålig insyn och riskkapitalbolag som är registrerade i skatteparadis. I stället låter han Jonas Sjöstedt ställa diagnos på och ordinera djupröd vänsterbehandling för hela välfärdssektorn.

Utsikterna till stöd från de borgerliga partierna är lika med noll. Till det kommer att en överenskommelse av detta slag ytterligare minskar deras samarbetsvilja på andra områden. Om Stefan Löfven menar allvar med att han vill leda en samarbetsregering var gårdagens besked sämsta tänkbara start.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.