Nationalarenan skulle bli något att stolt visa upp för omvärlden. I stället har den blivit en symbol för en osund kultur inom byggvärlden där företagsledare, politiker och topptjänstemän kliar varandras ryggar.

Det är bra att detta fall kommit så långt att det ska prövas i domstol. Åklagare har ofta en tuff match när det gäller att ta mutbrott ända in i mål. Utrymmet för att på olika sätt smöra vänner på höga positioner är stort för den som har tillräckliga resurser, utan att det med självklarhet är olagligt.

Den kulturen präglar också det grundmurade försvar som ställs upp för de åtalade i Solnahärvan. Upprördheten och frågetecknen riktas mot medierna och mot åklagaren, inte mot de inblandade aktörerna. Svenska fotbollförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell skriver (13/6) i ett öppet brev på organisationens hemsida att: ”beslutet skulle ha konfirmerats av styrelserna och redovisats på sedvanligt sätt vid bolagsstämmorna. Men därifrån till muta …” Lagrell förklarar sedan att Solnas dåvarande stadsdirektör Sune Reinhold var värd en löneökning. ”Nästan omgående var Sune Reinhold involverad i det mesta … vilket vi inte hade något emot. Han var ju dessutom styrelseordförande i Stockholms fotbollförbund.”

Lars-Åke Lagrells brev glädjer säkert åklagaren. Det visar att fotbollens problem inte enbart finns på Fifa-nivå. Det är långt från nolltolerans mot mutor.

Medan Sune Reinhold lämnat sitt jobb och kommunstyrelsens ordförande Lars-Erik Salminen i Solna tagit ”time out” från politiken så har Erik Paulsson, ordför­ande i Fabege och grundare till Peab, orubbat förtroende hos sina vänner i näringslivet.

Sven Hagströmer, vars Öresund är näst största ägare i Fabege, ser ingen anledning att diskutera Erik Paulssons ordföranderoll under tiden som rättsprocessen pågår. ”Åklagaren säger själv att han aldrig skulle väcka åtal utan att ha något på fötterna. Samtidigt har ju väldigt många åklagare gjort precis det utan att ha något på fötterna”, säger Sven Hagströmer (SvD 10/6).

Verkligheten är snarare sådan att bevis­kraven är mycket höga. För en fällande dom i Göteborg krävdes ett så tydligt samband att en chef för ett bostadsbolag privat tog emot över 23 ton tegel från en av leverantörerna.

Hos Riksenheten mot korruption pågår flera utredningar mot personer inom byggbranschen, bekräftar överåklagare Gunnar Stetler för Sydsvenskan (10/6). Det är ingen tillfällighet då 12 procent av alla mutbrottsmisstänkta de senaste åren kommit från bygg- och anläggningsbranschen, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet.

Byggbranschens organisation Byggindustrierna verkar måttligt bekymrad. Visserligen ska den tillsammans med facket Byggnads hålla ett etikseminarium i Almedalen, men det ska handla om svart arbetskraft, inte om topptjänstemännens och byggdirektörernas affärsmoral.

Regeringen har tillsatt en utredning om korruption i kommuner och landsting. Det är bra. Men byggindustrin borde tillsätta en egen saneringskommission mot mutor. Göteborg och Solna är tydliga exempel på att branschen behöver en grundlig rengöring.