Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Schengen går på knäna

I väntan på registrering på den grekiska ön Chios.
I väntan på registrering på den grekiska ön Chios. Foto: Petros Giannakouris AP

DN 31/1 2016. Grekland sköter inte sitt jobb i flyktingkrisen, men har ändå rätt i sin klagan på övriga EU:s bristande ansvar. Under tiden haltar Schengenunionen mot sitt slut.

Samma aktörer har haft huvudrollerna i det senaste årets EU-kriser kring euron och flyktingarna. I båda fallen har Tyskland krävt att Grekland ska sköta sina hemuppgifter, i båda har Aten känt sig orättvist behandlat.

Närheten till Turkiet gjorde Grekland till första anhalten för hundratusentals flyktingar till EU. Därefter har deras rutt gått vidare norrut. Så här kan det inte fortsätta, säger Tyskland, Sverige med flera önskedestinationer. Och i veckan varnade EU-kommissionen för att Grekland snart kan stängas av från det passfria Schengensamarbetet.

En rapport konstaterar att Grekland allvarligt försummar sina förpliktelser. Identifiering och registrering av flyktingar fungerar för dåligt. Det slarvas med fingeravtryck, resedokumentens äkthet kontrolleras inte, uppgifterna samkörs inte systematiskt med de europeiska säkerhetsdatabaserna.

Rapporten bygger på en oanmäld inspektion i november, och även om situationen har förbättrats något är det långt ifrån tillräckligt. Bara en av de fem utlovade mottagningscentralerna, så kallade hot spots, är i bruk.

Grekland har tre månader på sig att rätta till felen. Annars kan de gränskontroller, som i nuläget sju Schengenländer har infört, bestå i två år till. De skulle inte heller i fortsättningen behöva inskränkas till grekerna, som inte ens har någon egen landgräns mot Schengen.

Men parallellt förespråkar EU-kommissionen att Makedonien ska få hjälp att täta sin gräns mot Grekland. Västra Balkanrutten skulle täppas till, Tyskland få en buffertzon. Makedonien stängde porten under tio timmar i onsdags, enligt uppgift för att Serbien reglat sin gräns längre norrut. Köerna av förtvivlade gav en försmak av hur det skulle kunna se ut.

EU:s gränsmyndighet Frontex kan inte ingripa i länder utanför EU. Däremot skulle Schengenmedlemmar själva kunna skicka personal till Makedonien. Ungerns premiärminister Viktor Orbán, alltid lika hjälpsam, vill ha ett staket längs hela Greklands norra gräns.

Det låter absurt. EU skulle bistå en icke-medlem att stänga gränsen mot ett EU-land. Grekland protesterar vilt, och har till skillnad från under eurokrisen en del goda argument.

Dublinförordningen säger att asylansökningar ska hanteras i första ankomstland, men när det kommer en miljon flyktingar på ett år blir det svårt för vem som helst. Premiärminister Alexis Tsipras hävdar att EU vill göra Grekland till en ”svart låda”, ett enda stort flyktingläger som ingen tar sig ut ur. Bilden är inte helt tagen ur fantasin.

Han lägger också skulden på Turkiet och dess tvivelaktiga bytesaffär med EU. Meningen var att turkarna skulle stoppa flyktingarna från att bege sig över vattnet och ta tillbaka dem som ändå lyckades. Men inflödet är detsamma och bara 50 personer har kunnat skickas tillbaka. Turkiet har heller inte fått de miljarder som utlovats i gengäld.

 

Anklagelserna mellan Grekland och Tyskland är ömsesidiga, och båda innehåller sanning.

 

Framför allt har Grekland rätt i att övriga EU-länder försöker undgå sitt ansvar. Uppgörelsen från i september om att omfördela 160.000 flyktingar från Grekland och Italien är ett fiasko: hittills har drygt 400 människor fått åka. I Östeuropa vägrar man ta emot, andra vill också helst slippa, många flyktingar vill själva välja var de slår sig ned. Att de inte vill stanna i Grekland är också ett skäl till att de smiter undan registrering.

Anklagelserna mellan Grekland och Tyskland är ömsesidiga, och båda innehåller sanning.

Den grekiska staten är ett korrupt fuskbygge. Förhållandena i flyktingmottagningen ansågs för länge sedan så hemska att inga EU-länder tvingade någon att återvända dit, trots Dublin. Dessutom brottas grekerna med sin ekonomiska kris och de strukturreformer som måste genomföras för att räddningslånen ska betalas ut.

EU gör för sin del en sorglig figur. Solidariteten är lagd på is. EU-kommissionen talar om att ersätta Dublinförordningen med ett permanent omfördelningssystem, men intresset är närmast obefintligt. Förslag finns om att bygga ut Frontex till en gränsbevakningsmyndighet med verkligt mandat, något som åtskilliga länder säger nej till.

Schengenunionen har stora ekonomiska fördelar, men är som så mycket annat i EU en halvmesyr. Den bygger på en yttre gräns som inte fungerar och en gemensam asylpolitik som inte finns. Nederländerna har väckt tanken på ett ”Mini-Schengen” för norra Europa, och det är möjligt att det är ett arrangemang mer anpassat till verkligheten. Men för EU:s sammanhållning vore det förödande.

Läs mer. Ledare