Det kön du råkar ha fötts till ska aldrig få avgöra om du kommer in på drömutbildningen eller inte. Landets högskolor måste upphöra med diskriminerande antagningar.
Med hjälp av stiftelsen Centrum för rättvisa stämmer 31 unga kvinnor Lunds universitet för olaga könsdiskriminering. Anledningen är att män med samma studiemeriter som kvinnorna givits förtur vid antagningen till universitetets psykologutbildning (DN Debatt 14/10).
Det är bra att tingsrätten prövar om kvinnorna blivit diskriminerade. I ett rättssamhälle ska ingen på grund av sitt kön ges sämre möjligheter att få tillträde till arbetsmarknad eller utbildning. Människor med samma meriter måste behandlas på lika villkor.
De som genom ansträngning och extraläsning uppnåt de studieresultat som krävs för att söka en populär utbildning ska aldrig missgynnas för att de råkar vara födda till ett visst kön. Hur hårt man väljer att plugga är – till skillnad från könstillhörighet – något individen själv kan bestämma över.
Att bekämpa en sned könsfördelning, oavsett om det gäller en bolagsstyrelse eller ett utbildningsprogram, med en medveten diskriminering från myndigheternas sida är fel väg att gå.
Samma kvinna som leder grupptalan mot Lunds universitet anmäler också, tillsammans med ytterliggare en kvinna, diskrimineringsombudsmannen (DO) till justitieombudsmannen (JO). DO, vars uppgift är att motverka diskriminering, ser i nuläget ingen anledning att sätta i gång ytterligare rättsprocesser. I stället vill DO avvakta en kommande dom i ett liknande mål.
Även denna anmälan är välkommen. Den som anser sig utsatt för diskriminering måste veta vilka offentliga möjligheter som står till buds för att få sin sak prövad.
Centrum för Rättvisa har tidigare drivit likartade rättsprocesser med framgång. Vid Uppsala universitets juristlinje tillämpades tidigare ett kvoteringssystem där tio procent av platserna var vikta åt studenter med båda föräldrarna födda i utlandet.
Det ledde till att sökande med åtminstone en förälder född i Sverige nekades plats – trots att de hade högre betyg än de i kvotgruppen. I december 2006 fastslog Högsta domstolen att denna typ av kvotering var olaglig. Universiteten i Karlstad och Örebro fälldes senare på samma premisser, fast då gällde det studenter som kvoterats in på kön och inte på etnisk bakgrund.
Positiv särbehandling vid olika meriter används inte längre av någon högskola i landet. Det är hög tid att ofoget med positiv särbehandling vid lika meriter också försvinner. Enligt en rapport från Centrum för rättvisa använde sig 56 procent av landets större lärosäten av denna metod för att jämna ut könsbalansen under 2009.
Över 5.000 personer har på detta sätt fått försämrade chanser att komma in på sin drömutbildning, trots mycket goda betyg från gymnasiet, högskoleprov eller folkhögskola. I 95 procent av fallen är det kvinnor som drabbas, enligt rapporten. Det beror i sin tur på att kvinnor i högre grad söker sig till högre utbildning. I dag är ungefär 60 procent av studenterna kvinnor och i regel har de bättre betyg från gymnasiet än männen.
Å andra sidan finns det fler män bland dem som får det allra högsta betyget på högskoleprovet.
En ojämn könsbalans inom vissa yrkeskårer är naturligtvis inte eftersträvansvärd. Men att sortera bort flitiga studenter vid antagningen till högskolan är att försöka komma åt symtomet, inte det underliggande problemet med pojkar som underpresterar i skolan.
Organiserad diskriminering borgar för orättvisa och kränkningar av individens rättigheter. Vi har alla rätten att bedömas utifrån våra meriter som individer.