Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Slå hårt mot brottsgängen

Al Capone i rätten – lyckad myndighetssamverkan.
Al Capone i rätten – lyckad myndighetssamverkan. Foto: AP

DN 12/3 2016. Det är rätt att myndigheter samverkar tätare mot grov kriminalitet – och att brottslingarnas smycken och bilar tas tillbaka.

Bosse är en riktigt skum filur.

Polisen misstänker att han begår knarkbrott. Det visar sig att han har skulder på 250 000 kronor, inga tillgångar och en mager sjukpension. Ändå har han råd att gå på dyra restauranger och köra en ny Porsche – som står på hans 80-åriga moster.

Bosse fungerar också som ägare av en krog som formellt står på hans syster. Där fifflas med kvitton. Nu hamnar allt hos åklagare, som kan inleda förundersökning om skattebrott, bokföringsbrott och narkotikabrott. Åklagaren har också underlag att gå direkt på Bosses ekonomiska förtjänster, och ta tillbaka det som visar sig komma från hans brott. Farväl, Porschen.

Exemplet kommer från Brå-rapporten ”Gå på pengarna” från 2014. Det beskriver hur viktigt det är för myndigheter att kunna samverka i kampen mot kriminalitet, särskilt den grova, organiserade brottsligheten.

Det är detta samverkansvapen som regeringen nu vill skärpa ytterligare genom att tvinga myndigheter att dela med sig av sekretessbelagd information om misstänkta.

Sverige var inte blixtsnabbt i starten vad gäller myndighetssamverkan mot grov brottslighet. Det stora initiativet togs 2007 av dåvarande justitieministern Beatrice Ask (M). Två år senare startade en formell satsning med myndigheter som Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket. Senare har Försäkringskassan och Migrationsverket tillkommit.

Tanken var bland annat just att gå på pengarna. Man skulle ”komplettera den traditionella brottsbekämpningen med den tillgångsinriktade”.

Egentligen borde det ha varit långt självklarare långt tidigare. Det är på många sätt skadligt för samhället att låta kriminella skryta öppet med sedelbuntar, smycken, bilar och andra statusmarkörer. Det sticker i ögonen på människor som lever lagligt – och utgör en frestelse för framför allt unga att ge sig in i den kriminella livsstilen.

Omvänt är det en tillfredsställande tanke att föreställa sig polisen plocka klockor och bilar av brottslingar. Det handlar helt enkelt om att ta tillbaka. Rättvisa i ordets bokstavliga bemärkelse.

Det är skadligt för samhället att låta kriminella skryta öppet med sedelbuntar och bilar.

Samarbetet har gett resultat, men inte tillräckliga. Det var bland annat därför som S-statsråden Anders Ygeman och Morgan Johansson på DN Debatt i december lanserade regeringens åtgärdsplan mot organiserad brottslighet. Det talades om att hindra nyrekrytering, lagföra skyldiga och skapa en väg ut för dem som ville kliva av brottets bana. Att utveckla det myndighetsgemensamma arbetet stod ”i centrum” för åtgärderna.

Nu kommer alltså en lagrådsremiss med förslaget om informationsdelningskrav. Även sekretesskyddade uppgifter måste enligt förslaget delas mellan myndigheterna. Detta ska ske vid allvarlig, organiserad och/eller systematisk brottslighet – om det inte finns ”starka skäl” som talar däremot.

Om lagförslaget går igenom riksdagen kan det träda i kraft i augusti. Då skulle myndigheter kunna få mer information om till exempel vilka bidrag en brottsling får – och dra in dem.

Lagar som denna måste alltid granskas noga. Det finns en konstant integritetsrisk när myndigheter vet för mycket om oss. Rätt personer ska ”drabbas” och informationen hanteras och användas korrekt. Men de åtgärder som rättssamhället använder mot den grova, organiserade brottsligheten är redan, och måste vara, långtgående och hårda.

I en artikel i Advokatsamfundets tidning Advokaten från 2012 om myndighetssamverkan konstaterar överåklagare Björn Blomqvist att just beslagtagande av stöldgods slår hårt mot brottslingar: ”Många av dem kalkylerar kanske med en tid i fängelset. När bilen eller pengarna försvinner känns det betydligt värre.”

Myndighetssamverkan anses ha varit en viktig förklaring till att rättssamhället till slut kunde rå på det så kallade Södertäljenätverket. Där fanns djupa kriminella strukturer som ägnade sig åt allt från grov våldsbrottslighet till ekonomiskt mygel och utnyttjande av välfärdssystemet.

Exemplet Södertälje visar också hur viktigt det är att samhället är ihärdigt och långsiktigt; det går inte att proklamera seger och sedan lämna fältet. Efter kriminella organisationer och individer som plockats bort uppstår lätt vakuum som kan tas över av andra.

Här kommer det förebyggande arbetet in, liksom vikten av att polisen är ständigt närvarande inte minst i extra brottsutsatta områden.

DN Ledare. 12 mars 2016