Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Sluta dalta med köttindustrin

Obehagliga fynd.
Obehagliga fynd. Foto: Nicklas Thegerström

Den multiresistenta bakterien MRSA har letat sig in i svenska färsk­varudiskar, berättade DN på nyhetsplats på torsdagen. Dit lär den tyvärr ha kommit för att stanna.

När Alexander Fleming tog emot Nobelpriset för sin upptäckt av penicillinet 1928 höjde han ett varningens finger: Människan kommer med tiden att stöta på nytt motstånd i kriget mot bakterierna.

Hans sinnrika vapen mot infektionerna har trots det tagits för givet. Mot bättre vetande slentrianförskrivs antibiotika. Fortfarande används den fel inom sjukvården, och även djurfoder spetsas med olika varianter av läkemedlet; i EU och USA står jordbruket för lejonparten av förbrukningen.

Överanvändningen sker på bred front och får som effekt att bakteriernas ­evolutionsprocess snabbspolas. Och när en stam till slut blivit motståndskraftig går utvecklingen inte att backa tillbaka.

Att bli kvitt bakterierna har visat sig lättare sagt än gjort.

Efter ett nästan hundraårigt övertag håller läkekonsten därför på att förlora slaget mot mikroberna. På sjukhusen märks konsekvenserna redan.

Dels ökar resistensen dödligheten i sjukdomar som tidigare kunnat botas. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, biter inte längre antibiotika på tuberkulos i över en tjugondel av alla fall.

Dels ställer de nya bakterierna till det för den övriga vården. Behandlingen av cancer medför plötsligt fler risker och transplantationer kan leda till svårare komplikationer.

De stickprov från svenska butiker som DN lät Statens veterinärmedicinska anstalt undersöka visar att resistenta bakterier förekommer i fläskkött från Tyskland och Danmark.

”Obehagligt”, kallar en överläkare på Folkhälsomyndigheten bakteriefyndet. Det är det.

Sannolikheten är förvisso liten att infekteras som konsument. Maten är inte den stora smittvägen för bakterierna, och hälsoriskerna är begränsade.

De stafylokocker fallen gäller behöver inte vara farliga ens för den som smittas. En av grisarnas bakterier, CC398, har dock tagit fyra danskar av daga.

Infektioner har en tendens att hoppa mellan djur och människa på det sättet, och det riktigt obehagliga är att nya faror kan komma plötsligt. Resistenshotet behöver mötas med det i åtanke.

Man vet att de allra flesta nya mänskliga infektionssjukdomar har sitt ursprung hos djur. Därför är det ren dårskap att antibiotika används så energiskt inom köttproduktionen.

Vad kan då göras? Svensk mat­produktion råkar vara bäst i klassen, och problemen med resistens även inom sjukvården är förhållandevis hanterbara.

Men vad ett land gör ensamt har allt mindre betydelse. Bakterier följer med hem från weekendresor och kan korsa gränser som fripassagerare även hos djur.

De sprids i miljön och återfinns även i avloppet. En lokal åtgärd är därför vattenrening.

I praktiken måste greppet vara globalt. WHO var sent ur startgroparna och kom först i år med den första stora genomlysningen av problemen med ­resistens. Flera länder, USA till exempel, har nyligen börjat skruva åt antibiotikakranen hos köttindustrin.

I EU finns ett förbud mot den rutinmässiga medicineringen. Ändå skiftar förbrukningen häftigt mellan länderna. Inom den tyska fläskindustrin, som dominerar svensk import, är dosen per kilo kött ungefär 15 gånger högre än i Sverige. Och tyskarna är ändå långt­ifrån värst.

EU:s problem är att det daltas för mycket med jordbruket. Medan livsmedelsindustrin ålar sig genom lagens kryphål ser myndigheterna mellan fingrarna. Subventionerna betalas ut ändå.

Kriget mot bakterierna måste EU:s medlemsländer föra tillsammans. Strängare regler för läkemedelsförskrivning är en sak. Den uppgiften behöver ländernas vårdprofessioner ta på större allvar.

Att jordbruket, som står under unionens noggranna ombesörjande, har en blankocheck på apoteket är svårare att försvara.

Rättelse 2014-11-14 10:37
I en tidigare version gjorde artikeln felaktigt gällande att Alexander Fleming fick Nobelpriset på 1920-talet. Korrekt är att han upptäckte penicillinet 1928 och mottog priset 1945.