Vita huset har stoppat det lagförslag som öppnar för hårdare tag mot illegala invandrare. Nu krävs en lösning som ger dem chans till medborgarskap.
En av de främsta turistattraktionerna i New York är Ellis Island, den ö i närheten av Frihetsgudinnan som för miljoner av invandrare varit porten till Förenta staterna.
Det museum som i dag finns på ön är ändå ett monument över den mest generösa invandringspolitik som världen hittills har sett. Här skapades invandrarlandet USA som tack vare sin kulturella mångfald blivit en supermakt.
Men även om invandring är en central del av amerikansk självförståelse har mottagandet av immigranter varierat starkt genom historien. Redan under 1800-talet fanns det starka rörelser för att stoppa invandring. Efter första världskriget stoppades massimmigrationen. Mer eller mindre rasistiska kvotgrupper infördes som gynnade européer, främst britter, tyskar och irländare.
Dessa utnyttjade dock inte sina reserverade platser och invandringen sjönk starkt. I början av 1960-talet var andelen amerikaner som var födda i USA den
högsta någonsin.
Men när kvoterna avskaffades 1965 inleddes en ny period av massinvandring. Nu dominerar människor från Latinamerika, framför allt Mexiko. Trycket är enormt och många tar sig över den långa gränsen mot Mexiko illegalt. Siffrorna är osäkra, men i dag räknar man med att det finns uppemot 11–12 miljoner olagliga invandrare i USA.
Hur landet ska hantera detta problem har lett till en infekterad debatt som har fått omvärlden att fråga sig om USA håller på att närma sig den mer negativa europeiska synen på invandring. Mest kontroversiellt är det lagförslag som antogs i Arizona under våren och som ger polisen befogenhet att undersöka om en misstänkt person är en olaglig immigrant.
I USA, med sitt starka skydd för individens rättigheter, är detta en stark symbolisk markering. Myndigheterna vill driva ut olagliga invandrare, menar kritikerna och pekar på att lagens uttalade syfte är att ”skapa utmattning genom upprätthållande av lagen”.
Eftersom reglering av invandring är en federal angelägenhet har Vita huset stämt Arizona och vunnit i första instans. Men frågan kommer sannolikt att gå till högsta domstolen med fortsatt intensiv debatt.
Juridiskt sett tycks den federala regeringen ha stora chanser att vinna över sin trilskande delstat. Men det löser inte det politiska problemet. Frågan vad som ska göras åt den illegala invandringen har diskuterats i många år utan att en lösning kommit närmare.
Såväl George W Bush som Barack Obama har drivit en kompromisslösning: hårdare gränskontroll och kontrollerade gästarbetarprogram samtidigt som de illegala invandrare som redan finns i USA får möjlighet att kvalificera sig för amerikanskt medborgarskap.
Detta är den enda rimliga och humana lösningen, även om den är långt ifrån perfekt. Men tyvärr har detta förslag fastnat i kongressen i Washington. Och i avsaknad av en tydlig politik har populistiska och främlingsfientliga krafter fått vind i seglen.
Under Barack Obama deporteras fler olagliga invandrare årligen än under Bushs presidentskap, omkring 400.000. Men det tillfredsställer inte de missnöjda Arizonaborna. Att agitera öppet för massdeportation går inte, men det finns ett växande stöd i hela landet för hårdare tag.
Till skillnad från Europa är prognosen god för att USA ska förbli ett öppet och invandrarvänligt land. Men det räcker inte med att Barack Obama kämpar i domstolen. Han måste vinna en politisk majoritet för sin invandringspolitik.