Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Snowden på villovägar

Edward Snowden lämnade under söndagen Hongkong för Moskva. Till Hongkong hade Snowden, som uppdagade säkerhetsmyndigheten NSA:s massbevakning av mejl och telefonsamtal, tagit sin tillflykt för att undvika det amerikanska rätts­väsendet.

Enligt New York Times gav han sig av efter ingripande från den kinesiska regimen. Peking brukar låta Hongkong sköta sitt och uppskattade hur Snowden avslöjat amerikanernas hyckleri – USA kritiserar ofta Kina för dess kontroll av internet. Men hans närvaro i Hongkong placerade också kineserna i en knivig sits.

Snowdens popularitet bland Kinas internetanvändare skulle ha gjort en utlämning problematisk. Samtidigt var han inte viktig nog för att störa relationerna med USA. Då var en flytt till Moskva sannolikt en angenäm lösning. Särskilt som Putin knappast har något emot att jäklas med Washington.

För Snowden innebär flykten till Ryssland en olycklig vändning. Ända sedan Guardian berättade att det var han som läckt information om det amerikanska övervakningsprojektet har det dragits paralleller till Wikileaksgrundaren Julian Assange. I båda fallen har det handlat om skarpa unga män med höga principer som avslöjat hemligheter som är besvärande för den amerikans­ka staten.

När det nu rapporteras att Snowden tagit sig till Moskva, förbereder sig för vidare resa till Kuba och Venezuela, och dessutom har sökt asyl i Ecuador ger det onekligen en känsla av déjà vu. Alla dessa länder – med minst sagt grava demokratiska brister – har omfamnat, och omfamnats av, Assange.

Det är synd eftersom jämförelsen mellan de två hela tiden har varit missvisande. Assange verkar drivas av en stark misstro mot all form av statsmakt och en avsky mot statens rätt att över huvud taget ha några hemligheter. Wikileaks avslöjanden har också, som en konsekvens, till stor del karaktäriserats av mer eller mindre ogenomtänkta massdumpningar av hemlighetsstämplat material. Ibland med risk för enskilda och oskyldiga individers väl och ve.

Snowden, å andra sidan, påminner mer om en traditionell whistleblower. Han observerade en specifik oegentlighet – NSA:s övervakningsprogram – och valde att berätta om det för välrespekterade medier, Washington Post och Guardian, som hade möjligheten att värdera informationen innan de publicerade den.

Värdet av Snowdens avslöjande är oomtvistligt. Det är en svår avvägning som måste göras mellan privatlivets helgd och vår gemensamma säkerhet. Men den till synes gränslösa och intransparenta övervakningen som NSA har genomfört är inte rimlig. Att den uppdagats stärker den amerikanska demokratin.

Med detta som bakgrund är Snowdens association med länder som Ryssland och Ecuador, samt att han sätter fot efter fot i Assanges spår, olycklig. Det skadar både honom och hans sak.

Samtidigt är det tydligt att han har begränsade alternativ. Han är anklagad för att ha offentliggjort sekretessbelagd information, vilket är ett brott inte bara i USA. Det innebär att han sannolikt riskerar att utlämnas ifall han söker sig till andra demokratier. Det är också lätt att förstå varför han med alla medel vill hålla sig borta från USA. Den terrorlagstiftning som antogs efter 11 september, avslöjandena om tortyr och fånglägret vid Guantánamo Bay har allvarligt skadat förtroendet för den amerikanska rättsstaten.

Dessutom har Barack Obamas administration jagat läckor med osedvanlig aggressivitet. Och det politiska etablissemanget – demokrater och republikaner – har slutit upp mangrant kring NSA och massövervakningen. Snowden må ha vunnit över en allmän opinion på sin sida både på borta- och hemmaplan – åtminstone före flykten till Ryssland sade en majoritet amerikaner att de stöder hans avslöjande. Men i USA finns för honom ändå sannolikt inget annat än ett långt fängelsestraff att hämta.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.