Den som på internetföretagets Googles svenska hemsida söker på ”Tiananmen square” får upp bilder från massakern på Himmelska fridens torg 1989.
Om man i stället går in på Googles kinesiska motsvarighet, google.cn och söker på samma sak får man upp bilder på glada kineser som cyklar.
Ännu värre är det för användare i Kina där vissa sökord, såsom Dalai lama, inte ger några träffar alls.
Google fick lansera sin kinesiska söktjänst 2006 under förutsättning att sidan också censurerades. Beslutet väckte rättmätig ilska från kinesiska dissidenter och människorättsgrupper. Även inom företaget ställde sig många skeptiska, särskilt med tanke på att bolagets motto lyder: ”Don’t be evil” (var inte ond).
Men i går förklarade Google att man ”ej längre är villig att censurera sökningarna på google.cn”, väl medvetet om att en sådan åtgärd kan leda till att företagets verksamhet i landet stängs ned. Att regimen i Peking skulle tillåta en helt fri sökmotor är inte särskilt troligt. Den kommunistiska diktaturen har troligen världens mest avancerade system för att filtrera internet och vill installera särskilda övervakningsprogram i nya datorer. Utanför Googles kontor i Peking tände folk i går ljus och la ned blommor för att visa sitt stöd.
Om bolaget lämnar Kina mister det tillgång till 300 miljoner användare och sin trettioprocentiga andel av den kinesiska digitala annonsmarknaden. För internetjätten, som på tio år kommit att dominera söktjänster på nätet, har dock lanseringen i Kina gått trögare än på andra håll i världen. Myndighetsbråken och nedsläckningarna har varit många.
Den direkta anledningen till gårdagens utspel sägs vara ett allvarligt dataintrång hos Google och andra företag, orkestrerat från Kina. Några bevis för att den kinesiska regimen varit inblandad i hackerattacken har inte presenterats.
Det är dock osannolikt att Google skulle markera så hårt mot Peking om det inte fanns starka indicier på att den kinesiska staten på något sätt var inblandad. USA:s utrikesminister Hillary Clinton krävde i går en förklaring från Kinas regering.
Utöver söktjänster tillhandahåller företaget bland annat gratis e-post. Ett intrång i Googles system kan leda till att känslig information om företag och individer hamnar i händerna på dem som vill tysta kritiska röster.
Historiskt har utländska företag varit alltför villiga att dansa efter regimens pipa. År 2004 hjälpte konkurrenten Yahoo den kinesiska regeringen att leta upp regimkritiker som senare dömdes till långa fängelsestraff.
Bakom det senaste bråket mellan Google och Kina finns den större frågan om västerländska företag över huvud taget ska göra affärer med diktaturer. Handel och kontakter över nationsgränser hänger vanligtvis ihop med utveckling, tillväxt och en större politisk frihet.
Utländska bolag måste dock säkerställa att de håller sig inom vissa anständiga ramar i jakten på marknadsandelar. Inom tillverkningsindustrin rör det sig bland annat om att se till att fabriksanställda har en dräglig arbetsmiljö och en skälig lön.
Bolag som sysslar med digital kommunikation måste, i största möjliga mån, garantera att individens privatliv inte kränks. Dessutom ska de naturligtvis inte gå med på att censurera sina tjänster från politiskt känsligt innehåll och därigenom medvetet förvränga användarnas verklighetsbild.
Därför borde Google från första början aldrig ha accepterat den kinesiska regimens krav. Men att sätta hårt mot hårt för sent är bättre än att inte göra det alls.