Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Stäng inte reaktorerna

Miljöpartiet sätter deadline.
Miljöpartiet sätter deadline. Foto: PER BORRUD

29/3 2016. Energiminister Ibrahim Baylan (S) tycks ha uppfunnit ett nytt och särskilt krångligt sätt att säga att kärnkraften ska avvecklas. Men reaktorerna behövs, och kommer att behövas även i framtiden.

Vintern 2009 nådde alliansregeringen en snillrik kompromiss om kärnkraften. Enligt den borgerliga energiuppgörelsen skulle tio svenska reaktorer få finnas i drift under överskådlig tid, men med en brasklapp: ägarna måste verka på marknadens hårda villkor.

Partierna slapp på så vis förhandla om årtal och fatta beslut om tidsgränser. Centern framhöll att kärnkraften på sikt skulle skrota sig själv. Åtminstone sades höga kostnader vara ett hinder för nya reaktorer. Jan Björklund drömde i sin tur om en atomrenässans.

Alla var i någon mån vinnare och kärnkraften, som varit ett gissel i politiken under decennier och fått tidigare borgerliga regeringar på fall, kunde avföras från dagordningen. I alla fall för ett tag.

På söndagens DN Debatt förklarade energiminister Ibrahim Baylan (S) och miljöpartiets energitalesperson Lise Nordin att regeringspartierna är redo att ansluta sig till alliansens uppgörelse. Förstås med en rödgrön reservation. ”Svensk elproduktion ska vara 100 procent förnybar om 20 år”, skrev artikelförfattarna.

Vad betyder det? Svensk elproduktion är ju nästan fri från fossila utsläpp. Vattenkraften och kärnkraften – som visserligen utvinns ur en ändlig resurs – står vardera för lite mer än 40 procent av elförsörjningen. Kraftvärmeproduktionen, och på senare år vindkraften, kompletterar behoven.

Sverige är i det avseendet ett internationellt föredöme. Klimatforskaren och den tidigare Nasachefen James Hansen har beskrivit den svenska elproduktionen som ett ”närmast optimalt system”, en bragd som politiken lade grunden för tidigt på 1970-talet. EU:s klimatmål har vi nått för länge sedan.

Ibrahim Baylans och Lise Nordins utspel handlar alltså inte ett smack om vare sig klimat- eller miljöpolitik. Det tycks dock som att de har kommit på ett nytt och särskilt krångligt sätt att säga att kärnkraften ska avvecklas. Hur deras tankegångar annars ska tolkas är oklart.

Ingen vill investera i ny kärnkraft, konstaterar artikelförfattarna. Men oviljan är väl främst Miljöpartiets.

Energiministerns tal om att ”ansluta sig” till den borgerliga energiuppgörelsen skorrar också falskt. Att slå fast ett mål för när de svenska reaktorerna ska gå i graven ligger knappast i linje med alliansens kompromiss. Snarare omkullkastar det uppgörelsen. Idén var ju att inte bestämma någon skarp deadline.

 

Ibrahim Baylans och Lise Nordins utspel handlar alltså inte ett smack om vare sig klimat- eller miljöpolitik.

 

Mycket har förändrats sedan 2009. Kärnkraftsägarna har aviserat att fyra av de tio reaktorerna ska stängas i förtid. Låga elpriser, högre skatter och skärpta säkerhetskrav gör dessutom att övriga hotas av tidigarelagd avveckling.

Samtidigt sjunker vind- och solkraftens kostnader i rask takt. Det blir billigare att lagra el, vilket är en förutsättning för att vi över huvud taget ska kunna dra nytta av de väderberoende energikällorna. Goda nyheter.

Men det är dessvärre inte de låga kostnaderna för batterier och solceller som har pressat priserna på elmarknaden och fått kärnkraften att gå på knäna. Snarare är det de låga oljepriserna.

Den förnybara elens svenska produktionskostnader är ännu inte jämförbara med priset på kärnkraft. Och fortfarande krävs enorma investeringar för att ersätta reaktorernas många terawattimmar el med energi från solpaneler, vindparker och vågkraft.

Foto: Pressens bildFoto: Pressens bild

De subventioner som krävs kan lätt äta stora hål i statsbudgeten. En risk är förstås att Sverige samtidigt tvingas importera olja, kol och gas för att få ekvationen att gå ihop.

I början av nästa år ska regeringens och alliansens energikommission enas om någon form av långsiktig plan. Kärnkraften måste vara en del av den.

Visst är de befintliga reaktorernas tekniska livslängd begränsad. En del är snart i behov av modernisering. Men med rätt investeringar kan de vara i drift i många år till. Var regeringen fick siffran 20 ifrån är höljt i dunkel.

Mer akut är frågan om effektskatten, en pålaga som motsvarar 30 procent av kärnkraftens driftskostnader. Den förklarar inte hela kärnkraftens kris, men ihop med andra omständigheter hotar den nu svensk elförsörjning. Regeringen borde avisera en sänkning redan i vårbudgeten.

Energiminister Baylan hoppas att ett mål om 100 procent förnybar el om 20 år skapar ”långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige”.

Det är lätt att säga tulipanaros. Svårare att göra en.

DN Ledare. 29 mars 2016