Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Strunta i tron – se till lidandet

Många som gärna står upp mot förtryck och lidande har en blind fläck: de miljontals förföljda ­kristna.

En ny rapport från Amnesty international målar en svart bild av behandlingen av de kristna kopterna i Egypten. Organisationen slår fast att våldet i somras, sedan armén störtat president Mursi, saknar motstycke. Det är ofta, enligt Amnesty, uppviglat av islamistiska extremister och utfört av lokala huliganer, medan säkerhetsstyrkorna har olika ursäkter för att inte ingripa.

Kopterna är bara en av många förtryckta kristna grupper i världen. Enligt författaren John L Allen, aktuell med ”The global war on Christians”, riktas nu 80 procent av all religiös diskriminering mot kristna. De förföljs i 139 länder. Tiotusentals kristna dödas varje år.

I slutet av september hölls en konferens i Amman, Jordanien, med titeln ”Mellanösterns kristna i ljuset av den arabiska våren”. Jean Azis på den Mellanöstern­inriktade nyhetssajten al-Monitor kunde konstatera att rubriken var missvisande: de kristna kan inte vara kvar i Mellanöstern, och de har inte upplevt någon vår.

Många östkyrkor, som i Irak och Syrien, utsätts för direkt etnisk/religiös rensning. Dilemmat är att om de lyckas fly till väst innebär det att kristendomens kärnområden dräneras helt på utövare. De behöver hjälp på plats, och de behöver det nu.

Förutom i Mellanöstern förföljs kristna också i stor skala i Centralafrika och Asien. Starka krafter vill göra lidandet till en kamp mellan kristendom och islam. Det gynnar inte någon och är inte sant. Det är en mycket liten del av världens muslimer som deltar i förföljelsen.
Den värsta attacken på senare tid utfördes av militanta hinduer i Indien. I Nordkorea beräknas enligt John L Allen 300 000 kristna ha dödats av kommunisterna medan en fjärdedel av de överlevande sitter i arbetsläger.

Men att inte vilja skylla på ”islam” eller ”muslimer” är inte samma sak som att av överdriven hänsyn förringa brotten och skydda de skyldiga. När DN 2011 skrev om kriget mot kristna kom ett märkligt bloggsvar från Peter Weiderud, ordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet.

”Det vore önskvärt att även svensk liberal media kunde utveckla förståelse av religion där olika religion inte innebär att den kvantitativt minsta gruppen måste beskrivas som minoritet att beskydda”, skrev Weiderud. ”Att lyfta fram spänningen mellan kristna och muslimer är att anta extremisternas verklighetsbild.”

Svaret är tyvärr fortfarande signifikant för stora delar av vänstern. Med korståg och kolonialkrig fast på näthinnan är de oförmögna att se kristna som offer. De talar om ”spänningar” mellan grupper – som om de kristna minoriteterna i Irak, Pakistan, Egypten och Syrien skulle vara lika skyldiga som de extremister – inte ”muslimer” – som pinar dem.

För att förstå vad kristna världen över utsätts för i dag måste vi bortse från rika kyrkobesökare i Rom, Washington och Stockholm. Vi måste till och med blunda för det faktum att de förföljda människorna i Mellanöstern, Centralafrika och stora delar av Asien ens är ”kristna”. Se dem i stället för vad de är: en förföljd, på flera ställen utrotningshotad minoritet som ropar efter vårt stöd.