Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Tänk nytt – tänk snabbt

I den bästa av världar skulle alla asylsökande bemötas individuellt utifrån just sina behov och möjligheter. Men med stora och oregelbundna flyktingströmmar är och förblir det en utopi. Att bara skaka fram tak över huvudet, och en kommun som vill husera dem som kommer, tycks vara en fullt tillräcklig utmaning. Idén om att ett fullfjädrat och specialsytt mottagningsteam skulle sätta sig med var och en och gräva fram en egen stig in i det svenska samhället är lika lovvärd som orealistisk.

Därmed inte sagt att det är bra som det är och att inget kan göras bättre. Allt är inte en fråga om resurser. Det handlar också om uppfinningsrikedom och en förmåga att tänka nytt. Och långsiktigt.

Just ett sådant nytänkande uppenbarade sig i onsdagens Eko-inslag om Västra Götalandsregionens projekt för att snabbutbilda asylsökande läkare från Syrien. Projektledaren Ulla Ekström berättade att hon hittat läkarna genom att sätta upp lappar och ringa runt. Bara en sådan sak: att själv leta i stället för att vänta på en förfrågan från låt säga Arbetsförmedlingen. Ulla Ekström verkar också ha förstått poängen med att agera snabbt: ”När de kommer så är de väldigt motiverade och engagerade, väldigt tacksamma mot landet som tar emot dem. Men när det sedan inte händer något så är det en risk att motivationen byts mot frustration och passivitet.”

Vissa behöver mycket utbildning, medan andra faktiskt kan komma i gång med tämligen blygsamma insatser. Att erfarna sjuksköterskor från EU-länder, som tyskan Eva-Maria Thiel, fått vänta i ett år och tre månader på att få sin examen validerad av Socialstyrelsen (SVT 24/10) är oförsvarligt. Och det är bra att Centrum för rättvisa driver hennes och ett liknande fall rättsligt.

Fackförbundet Saco har länge stridit för att få fler invandrade akademiker i arbete, och helst då i ett arbete som motsvarar individens kvalifikationer. Vid ett seminarium i Almedalen i somras presenterades siffror över hur jämförelsevis billigt det är att ”kompletteringsutbilda” personer som redan har en högskoleexamen med i bagaget vid inresan till Sverige. Alla utbildningar är förstås inte lika universella. För en jurist från ett land med en helt annan rättstradition är det sannolikt bara att börja om från början. För en läkare, däremot, är det svårt att se större problem än de språkliga. Utbildningen om den lagstiftning som omgärdar svensk hälso- och sjukvård borde kunna vara rätt snabbt avklarad.

Men, som Saco också kunde visa med sina diagram, den största utgiftsposten för en akademiker är det som organisationen kallar ”framkörningsavgiften”. Alltså hela den grundutbildning, från förskola till gymnasium, som är en förutsättning för högre studier. Har man både den och en eftergymnasial utbildning med sig är det närmast bara felräkningspengar som krävs för att göra en person anställningsbar. Att inte satsa på dessa personer är samhällsekonomiskt vansinne.

Centrum för rättvisa agerar utifrån individens rättigheter. Det perspektivet är, vid sidan av den samhällsekonomiska nyttan, givetvis också viktigt. Ett tredje handlar om symbolvärden som är svårare att mäta, men sannolikt minst lika värdefulla. Det är viktigt också för syrier som inte är läkare att se att det går att få arbete i Sverige. Identifikation är en aspekt som inte ska underskattas. Det är inte säkert att en polis, domare, lärare, politiker, statlig tjänsteman eller journalist med invandrarbakgrund utför sin arbetsuppgift på ett annat sätt än en infödd. Men det är ändå viktigt att yrken inte blir enfärgade (eller enkönade). Det göder föreställningen att det finns ett ”vi” och ett ”dom”.

Just läkare har Sverige faktiskt varit relativt bra på att fånga upp. Utan dessa individer skulle vården falla ihop. Men det är dags att vidga synfältet. För ett år sedan presenterade Saco rapporten ”Så kortar vi vägen till svensk arbetsmarknad”. I den finns tio konkreta förslag att gå vidare med. Några av tankarna har snappats upp i Rosenbad. Men än finns väldigt mycket mer kvar att göra.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.