Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Testresultat ger dålig lönegrund

Nationella prov behövs för utvärdering. Att låta lärarlönerna påverkas av dem är däremot destruktivt.

I många yrken finns en tydlig koppling mellan resultat och lön. Om uppgiften är att sälja så stiger lönen med försäljningen.

Så länge arbetsresultatet är enkelt att mäta kan modellen fun­gera bra. Den sporrar de anställda att anstränga sig lite extra. Samtidigt vet alla vad som gäller, vilket bidrar till att lönesystemet får legitimitet och uppfattas som rättvist.

I verksamheter där det är svårare att avgöra i vilken grad olika anställda bidragit till det gemensamma resultatet kan i stället gruppen som helhet ges ett lönepåslag eller avdrag.

Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad prövar nu en sådan modell för lärarna (DN 19/10). I de sju skolor där eleverna presterat sämst enligt stadens mätverktyg ”Välskött skola” ska lärarnas lönepåslag bli lägre.

Idén är inte ny utan tydligt inspirerad av internationella trender. I USA stiftades 2001 en federal lag som blivit känd under namnet ” No Child Left Behind”. Den ålade delstaterna att testa alla elever och kräva av skolorna att de förbättrar sina samlade resultat. De som misslyckats med det har utsatts för sanktioner. Ytterst har de hotats av stängning.

Så arbetar inte Stockholms stad. Men gemensam är idén att skolor vars resultat bedöms som svaga ska straffas. I båda systemen görs också försök att ta hänsyn till att skolorna har olika förutsättningar. I USA är kravet att skolorna ska höja sin nivå. I Stockholm viktas resultaten så att hänsyn tas till elevunderlagets socioekonomiska sammansättning.

Det är rätt att ställa krav och rimligt att anpassa dessa till de enskilda skolornas förutsättningar. Förhoppningen är att lärare som sätts under press ska anstränga sig mer och därmed lyckas lära eleverna mer. Men fungerar det?

Modellen har allvarliga brister. Först och främst finns en avgörande skillnad mellan försäljning och undervisning. Medan intäkterna finns där som ett odiskutabelt faktum är skolans resultat mer svårfångat.

Nationella prov säger någonting om elevernas kunskaper, och det är de som Stockholm utnyttjar när de ska fastställa om en skola varit framgångsrik eller inte.

När lärarna inser att de själva straffas om inte deras elever presterar väl på de nationella proven kommer de sannolikt att ändra sitt beteende. Frågan är hur. Kommer de att arbeta hårdare eller engagera sig mer för elever med problem?

Det är naturligtvis förhoppningen. Men den styrande kraften i sanktionssystemen går från allt som inte mäts till det lilla som blir mätt. De ämnen som testas prioriteras upp och de andra ned. Den typ av uppgifter som brukar vara med i nationella prov nöts in, medan annat förbigås som mindre viktigt.

Få kommer att vilja erkänna att detta är vad som händer. Lärarna har sin yrkesstolthet och politikerna sin modell att försvara. Men även om ingen önskar en insnävning av läraruppdraget eller en torftigare undervisning så driver sanktionssystemen skolan i den riktningen.

Ett annat problem är att hård styrning mot tester förstör dem som mätinstrument. Med tiden kommer de främst att ge en indikation på hur hårt olika skolor prioriterar träning inför proven.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.