Ledare

Tillväxt viktigt för miljön

I går inleddes FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro. Över 100 regeringsrepresentanter deltar och omkring 50.000 personer, från miljöorganisationer likväl som näringsliv, förväntas delta i konferensens olika kringarrangemang.

Ändå är förväntningarna låga. Betydligt lägre än på den som hölls för 20 år sedan i samma stad.

En slutdeklaration har enligt uppgifter i flera internationella medier redan förhandlats fram. Innehållet har ännu inte offentliggjorts, men enligt det som har läckt ut utgörs en av de viktigaste bitarna av att FN ska utveckla ett antal mål för hållbar utveckling, liknande de milleniemål som finns för fattigdomsbekämpning.

Dessutom ska FN:s miljöprogram (UNEP) stärkas och man ska inleda en process för att öka miljöskyddet för havsområden. Men framför allt förväntas dokumentet upprepa redan existerande åligganden och innehålla få bindande åtaganden.

Att konferensen sannolikt ger begränsade resultat är ingen överraskning. Länders motstridiga intressen innebär att det alltid är svårt att nå långtgående och bindande multilaterala avtal.

Det visade sig redan i samband med FN:s första miljökonferens i Stockholm 1972. Brasilien kämpade då för att ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning inte skulle underställas miljömål. Intressekonflikter dominerade sedan också diskussionerna kring Kyotoprotokollet som USA vägrade ratificera eftersom det ansågs innehålla alltför milda krav på de stora utvecklingsländerna Kina och Indien.

I förhandlingar fram till årets slutdeklaration ska en rad länder ha lagt krokben för bindande åtaganden, till exempel krav på att subventioner till fossila bränslen ska avskaffas.

Dessutom har miljöfrågorna skjutits ned på den internationella dagordningen. Fram till för ett par år sedan fanns de – och framför allt de som rör klimatförändringarna – allra högst upp på agendan.

Al Gore vann Nobels fredspris och politiker var beredda att investera kapital i klimatfrågorna, även om vissa – främst George W Bush – gjorde motstånd. För Barack Obama var klimatfrågan viktig i valet och under det första året i Vita huset.

Det minskade intresset för skarpa åtgärder för att motverka klimatförändringarna och miljöförstöring beror inte på att det är mindre viktigt nu. Utan på finanskriser och lågkonjunktur.

Miljökonferensen i Rio de Janeiro har på många sätt hamnat i eurokrisens skugga. Under andra omständigheter hade G20-mötet som avslutades häromdagen kunnat användas för att lösa upp svåra miljöknutar. Nu tog ekonomin i princip all tid i anspråk.

Att Barack Obama, Angela Merkel och David Cameron inte delar flyg till Brasilien, utan i stället väljer att åka hem till sina respektive huvudstäder är ytterligare ett tecken på att Rio de Janeiro kommer i andra hand.

Miljökonferensens plats i skuggan av eurokrisen understryker dessutom att förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och en god miljö är mer komplicerad än vad som ofta görs gällande. Förhöjd ekonomisk aktivitet sker ibland på miljöns bekostnad. Men den goda levnadsstandard som tillväxt möjliggör är samtidigt nödvändig för att tillräckligt många människor ska bry sig om miljön.

Det gäller självklart för utvecklingsländerna, för vilka fattigdomsbekämpning inte kan underordnas miljömål. Men också i rika länder. Det är svårare för européer att prioritera miljöfrågor i tider präglade av hög arbetslöshet och tuff åtstramningspolitik.

Dessutom är den teknikutveckling som är både orsak till och resultat av tillväxt det viktigaste verktyget för en förbättrad miljö.

Därför är risken stor att det internationella miljöarbetet står och stampar så länge den globala ekonomin gör det.