Med en galaföreställning på operan visade landets politiska ledning på så sätt att den struntar i kritiken mot den ungerska grundlagen.
Samtidigt pågick en demonstration utanför den pampiga operabyggnaden i Budapest. Enligt rapporterna hade 100.000 samlats för att protestera mot demokratins förfall i Ungern.
I spetsen för den inhemska kritiken står bland annat det impopulära Socialistpartiet, som röstades bort i valet 2010 efter flera års vanstyre av landet. Protester från det hållet är möjligen lätta att avfärda för den sittande regeringen.
Premiärminister Orban gör emellertid ett stort misstag när han behandlar dispyten kring den ungerska konstitutionen som om det enbart handlade om en inrikespolitisk angelägenhet.
De förändringar som hans parti står bakom berör hela Europa i högsta grad. Det handlar om demokratins fundament i ett av EU:s medlemsländer.
Mest omskrivet är det nationellt konservativa och kristet präglade ramverk som omger den nya ungerska konstitutionen.
I inledningen hänvisas till Gud som ”välsignar ungrarna”. Rätten till liv ”från befruktningsögonblicket” har grundlagsfästs liksom äktenskapet mellan ”man och kvinna”.
Det är fortfarande oklart om dessa skrivningar innebär kommande förbud för abort och homoäktenskap, men det är ingen djärv gissning att det är vad som väntar.
Allt detta ger förstås skäl till oro.
De allvarligaste invändningarna handlar dock om att maktutövningen har centraliserats och de demokratiska institutionerna försvagats.
Premiärministern har fått rätt att utnämna en lång rad högt uppsatta statliga tjänstemän: riksåklagaren, riksbankens två vice ordförande, revisionsrättens ledamöter, ombudsmannen och medlemmarna i det mäktiga medierådet, som nyligen beslutade att stänga landets enda oberoende radiostation Klubradio.
Dessutom har högsta domstolens ordförande fått sparken och 200 av landets domare har tvingats gå i förtida pension.
Alla dessa förändringar ger sammantaget bilden av en centralstyrd ungersk statsapparat som förlorat sitt oberoende och kommer att fyllas av regeringstrogna tjänstemän och domare.
Den så kallade Venedigkommissionen, ett respekterat organ för konstitutionella frågor inom Europarådet, riktade redan i somras ytterligare tung kritik mot den nya konstitutionen.
Kommissionen påpekar att en lång rad ekonomiska, finansiella och kulturella frågor har grundlagsfästs och därför inte kan ändras med enkel majoritet efter politiska val.
Det gäller bland annat skattepolitiken. En så kallad platt skatt på inkomster slås fast i ett tillägg till konstitutionen, vilket också har fått EU och IMF att reagera. Om höjda skatter innebär ett grundlagsbrott i Ungern – vad ska landet då göra åt sitt växande budgetunderskott? Och vad finns kvar av demokratin om en ny politisk majoritet inte kan ändra skatterna?
Dessa viktiga frågor kräver svar, men avfärdas av premiärminister Orban. Med en blandning av nationell stolthet och dumdristighet hoppas han tydligen kunna klara sitt lands ekonomiska problem på egen hand. Risken är att det slutar riktigt illa.
Det nationalistiska och auktoritära styre som införts strider dessutom mot flera grundläggande värderingar som borde vara självklara i EU.
Demokrati handlar inte enbart om fria och allmänna val, utan också om att rättsstatens principer ska respekteras.
Länder som ansöker om medlemskap i EU får inte komma med innan de kan visa att de lever upp till det som krävs. Detsamma borde gälla länder som redan är medlemmar.