Klimatmötet i Köpenhamn
Varning för splittring
Publicerat 2009-12-09 00:05
EU försöker hålla klimatfanan högt i Köpenhamn, men under ytan finns stora motsättningar. Unionen måste hålla ihop och visa fortsatt ledarskap.
Dela med andra:
Klimatmötet i Köpenhamn
- Relaterad Webb-TV
-
Yngst på Bella Center
2009-12-18 11:57
-
"Behöver inte internet för att veta att något är fel"
2009-12-17 13:07
-
"Mår illa av att svika andra länder"
2009-12-17 06:15
- Webb-tv
- Här griper polisen klimatdemonstranterna
- Hans hemland kan försvinna i havet
- Se Arnold Schwarzenegger i Köpenhamn
- Nyheter
- Kina skriver på Köpenhamnsavtalet
- EU-kommissionär tror på klimatavtal nästa år
- Kina försvarar klimatinsats
- Världens medier om klimatmötet
- Köpenhamnsöverenskommelsen
- Klimatpanelen
- Det här är klimatforskaren Caroline Leck
- Klimatpanelen: Vår expert på energi
- Klimatpanelen: Det här är vår expert på sambandet mellan ekonomi och klimat
- Bakgrund & fakta
- Klimatmötet: Resultat och misslyckanden punkt för punkt
- Svenska utsläpp av växthusgaser rekordlåga
- Debatten startade för tre veckor sedan
- Klimatmötet dag för dag
- Snabbguide: De avgörande stridsfrågorna på klimatmötet i Köpehamn
- Analys
- DN-analys: "Ingenting har hänt"
- Här är plan B – mixtra med hela klotet
- DN-analys: Hoppet har minskat under natten
- Reportage
- Mike Hulme: ”Why We Disagree About Climate Change"
- Konstkontrakt förbinder till ekologisk begravning
- Böckerna som ger svar på klimatfrågorna
- Uppdrag: Rädda jorden
- Studenter laddar inför Köpenhamn
Klimatpolitiken leder till politiska spänningar i EU. Det har länge varit påtagligt och blev åter tydligt under det internationella klimatmötets allra första dag. En grupp EU-länder med Storbritannien i spetsen anser att det är dags för EU att skärpa unionens interna krav. Andra medlemsländer – anförda av Polen – hävdar att det inte finns något mandat för EU:s ordförande att höja insatsen i Köpenhamn.
Motsättningarna handlar både om strategi och politiskt innehåll. Hur långt ska EU gå i förhandlingarna med omvärlden – och vem ska betala det unionen åtar sig att göra?
Ingen av frågorna har hittills fått ett tillräckligt tydligt svar. Unionens förhandlingsmandat klubbades under toppmötet i slutet av oktober och innehåller flera otydliga skrivningar.
När miljöminister Andreas Carlgren och statsminister Fredrik Reinfeldt sätter sig vid förhandlingsbordet för att tala för unionens tjugosju länder gäller det därför att hålla tungan rätt i mun.
I slutsatserna från oktober heter det att EU tänker skärpa sina egna utsläppskrav, förutsatt att andra utvecklade länder åtar sig ”jämförbara utsläppsminskningar”. EU kan tänka sig att skärpa kravet från 20 till 30 procent fram till 2020 om andra följer efter och om ” utvecklingsländerna bidrar i rimlig utsträckning”.
Storbritannien, Nederländerna och Danmark anser att det är dags för EU att vässa kraven redan nu.
USA har visserligen inte presenterat ett särskilt långtgående bud, men president Obama har ändrat sina resplaner och tänker infinna sig i Köpenhamn under slutförhandlingarna. Det tolkas som ett tecken på att han har mer att ge, trots att presidenten saknar ett förhandlingsmandat från den amerikanska kongressen.
Indien, Kina och Indonesien har också förklarat sig beredda att minska sina utsläpp, även om dessa länders bud är svårtolkade och enbart innebär en neddragning i jämförelse med om ingenting alls görs. Men omvärlden har svarat och EU bör höja insatsen i Köpenhamn, hävdar den här gruppen av EU-länder.
Mot detta resonemang vänder sig flera stater i östra EU. Polens Europaminister har till exempel förklarat att EU varken kan eller bör gå med på ytterligare utsläppsminskningar i Köpenhamn. Om EU ska gå från 20 till 30 procent måste beslutet fattas av unionens stats- och regeringschefer, anser han.
En annan känslig fråga är hur stort finansiellt stöd EU ska ge till utvecklingsländerna, och hur betalningen ska fördelas. Under toppmötet i oktober lyckades Sverige inte få de tjugosju stats- och regeringscheferna att komma överens. I slutsatserna heter det enbart att EU ska bidra med ”sin skäliga andel”.
Det vore förödande om ouppklarade motsättningar mellan EU-länderna förgiftar förhandlingarna i Köpenhamn. Som EU:s ordförande bör Sverige därför sträva efter att att hålla hårt på det som redan beslutats, skjuta ouppklarade interna problem på framtiden och hålla ihop unionen.
Att redan nu gå från 20 till 30 procent verkar väl tidigt, men slutsatserna från oktober kan inte tolkas på annat sätt än att det är ett förhandlingskort som EU:s ordförande kan och bör använda. Att Storbritannien, Danmark och Nederländerna påminner om det är bara bra, även om Sverige som EU:s ordförande måste hålla emot.
Och den ouppklarade tvisten om fördelningen av EU:s bidrag till utvecklingsländerna bör antingen skjutas på framtiden eller lösas genom att unionens rikare länder går med på att betala mer. Att hålla ihop EU har ett pris som är värt att betala.
Läs mer: Yngst på Bella Center
Visar 1-10 av 17. Per sida:
Det handlar inte om klimatet, det handlar om pengar.
Fodak, 15:29, 14 december 2009. Anmäl
De flesta politiker är "realpolitiker", vill FN göra klimatet till någon form av "religion", spelar man med så länge man får något för det, oavsett om man är "troende" eller inte.
Skulle inte förvåna mig utifall man tom kommer att använda klimatet som grund för att mobilisera trupper, lite av "Weapon of massdestrucktion" över det hela.
Sven, 09:42, 13 december 2009. Anmäl
Splittringen är hindret för hållbar utveckling. Splittringen är globalt folkutbredd och i första hand den mentala splittringen betr uppfattningen vad man har att rätta sig efter.
Som det verkar måste det bli än värre innan saken tas på allvar fast alla är varnade av den ohållbara utvecklingen så det förslår.
Nils-Erik Forsberg, 18:17, 10 december 2009. Anmäl
@ Marie Lind. Men hur stor del av uppvärmningen och koldioxidförändringen har människan åstadkommit? Hur mycket är naturliga variationer? Hur mycket är andra källor för koldioxid/minskat återupptag av koldioxid? Det var just frågan nu.
Leta inte bara under gatlyktan, 23:23, 9 december 2009. Anmäl
Alltmer data framkom redan i början av 1950-talet som pekade på att jordens klimat höll på att bli varmare till följd av industrialismens använding av fossila bränslen. Många platser i USA hade blivit en hel grad varmare sedan mitten av 1800-talet. En intensiv värmeperiod inföll mellan 1910-40. 1953 förutspådde tidskriften Time en framtida ökning av CO2-halten på 50% och återkom tre år senare med en stor artikel där sambandet mellan kodioxidtillförseln och temperaturhöjningen presenterades. Smältande glaciärer och stigande havsnivåer beskrevs. Man kan säga att det var just den dagen som den moderna kllmatfrågan uppstod. Den blev en internationell nyhet, byggde på CO2- hypotesen och gav upphov till intensiv forskning. Men det dröjde ännu ett par årtionden innan sambandet mellan kodioxiden och temperaturökningen framstod som säkerställd.
Marie Lind, 21:07, 9 december 2009. Anmäl
Här ska inte begravas någonting och så värst klarsynt är du då inte!Tur att det finns de som är förnuftigare och mer klarsynta än du ...
Sanna, 20:46, 9 december 2009. Anmäl
Det enda som räknas nu är ett totalt sammanbrott för COP-15. Då kan vi begrava den lögnaktiga klimatalarmismen för gott.
Klarsyn, 19:57, 9 december 2009. Anmäl
Tillräckligt med fakta om klimatuppvärmning har samlats in sedan Svante Arrhenius kom med de första varningarna redan 1896. Mer behövs inte - nu är det dags att vidta åtgärder om vi ska ha en chans att klara oss ur det här!
Sanna, 19:17, 9 december 2009. Anmäl
Det behövs säkert mycket mer än skolkunskaper i matematik och fysik för att förstå klimatforskningen. Det har ju inte minst ni klimatskeptiker visat, eller hur?
Frågvisa Anna, 19:06, 9 december 2009. Anmäl
Svenska elever har rudimentära kunskaper i matematik och fysik enligt TT idag. De köper säkert hela klimatstoryn bara de får sjunga och marschera och läsa om den snälla sälen Joakim som vill ha kallt badvatten.
FFr, 17:54, 9 december 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.












