Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Breiviks privata universitet

Kolumnen – Maja Hagerman.

Det pågår en kamp om informationen på nätet. Massmördaren i Norge använde Wikipedia för att sprida sina idéer och han är inte ensam.

Långt innan massakern i Norge den 22 juli 2011, som gärningsmannen själv beskriver som en blodig boklansering, verkar Breivik ha skrivit till oss. Lagt ut texter på Wikipedia för att få det populära nätuppslagsverket att stämma bättre med hans egen syn på världen.

En kamp om information pågår. I Köpenhamn står just nu de personer inför rätta som planerat att ta sig in på Jyllands-Posten för att med knivar och skjutvapen döda redaktionens medarbetare. Och i veckan förklarade högerextremisten i Oslo att även han egentligen haft journalister som mål. Från början hade han tänkt slå till mot en kongress där flera hundra journalister skulle samlas. Men när det av olika skäl inte gick, blev i stället ungdomarna på Utøya hans offer.

Extremister av alla sorter tillskriver journalistiken betydelse. Ändå hör man sägas ibland att det inte kommer att behövas några journalister i framtiden eftersom informationsspridningen blir allt öppnare. Allt värt att veta kommer att finnas fritt åtkomligt på webben. Och alla kommer att nås av just de budskap de behöver via egna nätverk, och tips från likasinnade på Facebook och Twitter.

Traditionella uppslagsverk kommer vi inte heller att behöva, sägs det. Varför betala för något man kan få gratis? Wikipedia, det nätbaserade uppslagsverket, är numera en självklar del av vardagen. Uppfinningen har bara elva år på nacken men är redan en av världens mest välbesökta webbplatser med över 20 miljoner artiklar skrivna på 283 olika språk. Uppslagsverkets egna administratörer varnar visserligen för att lexikonet inte ska användas som primär källa för kunskap, eftersom ingen ansvarar för innehållet. Varje skolunge får lära sig att det som står där inte duger att hänvisa till. Men ändå har den enkla Wikikollen blivit en självklar del av vardagen.

Som alla andra använder jag Wikipedia ofta och mycket. Och där de svenska sökorden tar slut är det fascinerande att se hur ytterligare rymder av artiklar öppnar sig på engelska, franska och tyska. Men på senare tid har jag också lagt märke till något annat. Om man söker på vissa teman blir en viss typ av träffar obehagligt många.

Det finns mängder av artiklar om gamla rasläror. De länkar till varandra, och bildar tillsammans långa härvor av läsning om den vita rasen, blonda och blåöga övermänniskor och deras hotande undergång. I detalj återges den ena prilliga, gamla rasistiska boken efter den andra, torrt och sakligt med planscher, kartor och allt. Av texten framgår att teserna blivit ifrågasatta. Men artiklarna är så många och långa att man får intrycket att saken är värd att diskutera ändå. Värst är läget på engelska Wikipedia, men trenden finns även på svenska.

Wikipedia är en postmodern kakofoni, inget budskap tränger undan något annat, inga hierarkier finns av relevans och betydelse. Man kan, för kontrastens skull, jämföra med Nationalencyklopedin. Under uppslagsordet människoraser ger NE ett besked: forskningen har kommit fram till att de inte finns. Och så förklaras varför.

Wikipedia är den bästa arenan för att påverka ”etablerade sanningar”, enligt Breivik. Uppslagsverket är ett idealiskt verktyg för att främja våra idéer, skriver han. Vem som helst kan göra ändringar och skriva nytt. Det är inte nödvändigt att logga in eller ange vem man är, om man inte vill. Under rättegången har han beskrivit webbplatsen som sitt privata universitet. Han har ingen examen från gymnasium eller högskola men har kompenserat detta med 15 000 egna studietimmar, främst på internet. Särskilt betydelsefulla har de uttömmande och intressanta Wikiartiklarna på engelska i ”viktiga ämnen” varit.

För några dagar sedan slog ledaren för stiftelsen bakom norska Wikipedia, Jarl Vines, larm. Massmördarens budskap har nått ut.

De Wikianvändare som inte delar Breiviks världsbild har blivit alldeles för få. Norska Wikipedia efterlyser fler ideella medhjälpare som kan redigera artiklar objektivt. En ideologisk kamp pågår och den är handgriplig. Uppslagsord som Eurabia och islamofobi redigeras om hela tiden, och vissa upplysningar måste lyftas ut eller in så gott som varje vecka.

Visst är det paradoxalt. Somliga dödar för att få ut sitt budskap. Medan de flesta av oss andra förhåller oss som om det fanns en inneboende godhet i det stora flödet av anonym information. Egentligen är det ju inte förvånande att massmördaren på Utøya, eller hans likasinnade, skriver på Wikipedia. Ändå hajar jag till när norska Wikipedia säger att de har ett konkret användarnamn som de misstänker tillhör Anders Behring Breivik. Plötsligt blir det tydligt vad mitt dagliga verktyg är. Ingen vet vem som skriver.

Just nu ligger på svenska Wiki, under sökordet människoraser och rubriken ”rasbegreppet i dag”, en världskarta från år 1890 över negroider, arier och mongoloider. Det skulle kännas bättre om de som skriver på Wikipedia valde att tala om vilka de är.