Kolumner

Den fria akademins dödgrävare

Foto: Magnus Bard

Att kräva skydd mot allt som utmanar den egna världsbilden står i strid med universitetets idé. Värre än så: det är att undergräva den akademiska friheten. Och det i en tid när studenter i Hongkong och Kina trängs allt hårdare av makthavarna i Peking.

Foto: Jag har nog varit kansler vid fler universitet än någon annan nu levande person. En orsak är att jag blev kansler vid alla universitet i Hongkong när jag var guvernör där. I fem år hade jag nöjet att överlämna examensdiplom till tiotusentals studenter och se hur mycket denna övergångsrit betydde för dem och deras anhöriga.

När jag återvände till Storbritannien 1997 blev jag utnämnd till kansler för universitetet i Newcastle. 2003 valdes jag till kansler för universitetet i Oxford, ett av världens förnämsta lärosäten. Det är alltså naturligt att jag har bestämda åsikter om begreppet universitet och vad det innebär att undervisa, forska eller studera vid ett.

Universiteten ska vara frihetens bastion. De ska slippa statlig inblandning i forskning och undervisning och själva bestämma över sin verksamhet och hur den styrs. Ett universitet kan inte vara en institution i världsklass om dessa villkor inte är uppfyllda.

Ett universitets uppgift är att främja idékollisioner, pröva forskningsresultat och ge studenterna ny kunskap. Yttrandefrihet är grundläggande för att ett universitet ska kunna upprätthålla humanistiska värden och den ömsesidiga tolerans och förståelse som är basen för alla fria samhällen. Därmed blir de farliga för auktoritära stater som vill kväva möjligheterna att väcka och besvara svåra frågor.

Ironiskt nog kommer nu mycket oroande angrepp på dessa värden och den akademiska friheten inifrån universiteten själva.

I USA och Storbritannien går nu vissa studenter och lärare in för att begränsa argumentation och debatt. Ingen ska utsättas för idéer som de ogillar. Historien ska skrivas om så att namnen på dem (dock inte deras donationer) som inte klarar dagens prov på politisk korrekthet utraderas. Thomas Jefferson och Cecil Rhodes hör till de utpekade. Och skulle Churchill och Washington tåla sådana prov?

Somliga får helt enkelt inte yttra sig. Man vill ha ”trygga rum” där studenterna skyddas från allt som stöter deras uppfattning om vad som är moraliskt och lämpligt.

När jag själv studerade för 50 år sedan var min huvudlärare en ledande marxistisk historiker och tidigare medlem av kommunistpartiet. De brittiska säkerhetstjänsterna var djupt misstänksamma mot honom. Han var en stor historiker och lärare, men om jag varit student nu skulle jag kanske tyckt att han hotade mitt ”trygga rum”. I själva verket fick jag lära mig mycket mer av honom än jag annars skulle ha gjort, jag blev mer öppen för diskussioner om andra idéer än mina egna, mer kapabel att skilja mellan debatt och gräl och mer böjd för att tänka själv.

 

Har ingen talat om för president Xi Jinping och hans kamrater i politbyrån var Karl Marx kom ifrån?

 

Vissa idéer – uppvigling till rashat, fiendskap mellan könen eller politiskt våld – är oacceptabla i alla fria samhällen. Friheten måste ha vissa gränser, fritt fastställda genom demokratisk argumentation i rättsstatens hägn, för att existera.

Universiteten bör betros med att själva utöva den graden av kontroll. Men stopp för debatt, diskussion och vissa forskningsgrenar ska aldrig tolereras. Det enda vi inte ska tolerera är intolerans. Det är särskilt sant på universitet.

Ändå undergräver en del amerikanska och brittiska akademiker och studenter friheten; paradoxalt nog är de fria att göra det. Samtidigt hotas självständigheten och friheten på universitet i Kina och Hongkong av en auktoritär stat.

I Hongkong garanteras yttrandefriheten och universitetens självständighet i stadens grundlag och i avtalet på 50 år mellan Storbritannien och Kina, men nu hotas de. Studenterna demonstrerade kraftfullt mot Kinas påtryckningar 2014, och nu ska deras universitet kväsas. Stadens makthavare stövlar in, helt klart på order från Peking.

Kinas regering visade nyligen vad den anser om fördragsförpliktelser och relationerna till Storbritannien då en brittisk medborgare och fyra andra personer bosatta i Hongkong greps på öppen gata och fördes bort. De fem gav ut böcker som blottade smutsiga hemligheter i Kinas statsledning.

På fastlandet har kommunistpartiet inlett det största slaget mot universiteten sedan massakern på Himmelska fridens torg 1989. ”Västerländska” värderingar får inte avhandlas vid Kinas universitet. Det enda som får läras ut är marxism. Har ingen talat om för president Xi Jinping och hans kamrater i politbyrån var Karl Marx kom ifrån? Problemet är just att de inte vet något om Marx men mycket om Lenin.

Vi i väst bör bevaka det som pågår vid Kinas universitet och vad det säger om värderingarna som är grunden för forskning, undervisning och akademi. Jämföra och kontrastera, så som studenter ska göra.

Vill vi ha universitet där regeringen avgör vad som är riskfritt för oss att lära oss och diskutera? Eller vill vi ha universitet där ett ”tryggt rum” – det vill säga förbud mot debatt om den strider mot någons åsikt – betraktas som en självmotsägelse i en akademisk miljö? Studenter i väst bör skänka en tanke åt sina motsvarigheter i Hongkong och Kina som måste slåss för de friheter som tas för givna hos oss – och alltför ofta missbrukas.

Översättning: Margareta Eklöf. Copyright: Project Syndicate