Dyrbara vanor

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Kolumnen: Jenny Jewert om matsvinn och lockpris på miljön.

Kolumnen: Jenny Jewert om matsvinn och lockpris på miljön.

För familjer med småbarn är det lätt att hamna i ”matsvinns-träsket”. På en hylla i kylskåpet står helt plötsligt en hel massa halvätna barnmatsburkar. ”Ähum, när öppnades den?”

Den moderliga eller faderliga viljan att de små ska äta sig stora, avspeglar sig också i de väl tilltagna portioner man slevar upp, och som gång på gång överträffar deras aptit. Nyckfullheten i barnens matpreferenser är ytterligare en utmaning. Vad som var gott i går smakar pyton i dag.

Annons:

Och om man – less på att slänga mat och att diska burkar – försöker spara påbörjade matportioner från de stora barnmatstillverkarna, så upptäcker man snabbt att det måste vara något väldigt finurligt med ingredienserna i dagens barnmat. På två röda förvandlas det krämiga till en vattnig sörja. Det gäller gröt som dillkött. Konsistensgivaren tappar sin funktion, aptitligt blir oaptitligt, och man blir medveten om hur få kött- eller grönsaksbitar som simmade runt i vad som tidigare var lagom geggigt.

Ändring, tänker jag. Det måste bli ändring. Hemma, men också i samhället i stort. Att minska matsvinnet är förmodligen det enklaste sättet att minska matproduktionens miljöpåverkan.

Globalt står matproduktionen för ungefär en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser. Jorderosion, spridning av bekämpningsmedel, liksom övergödning av sjöar och hav är andra välkända miljöproblem i livsmedelsproduktionens kölvatten. All mat som inte hamnar i magen innebär miljöpåverkan, till ingen nytta. Även det mest miljövänliga och uthålliga lantbruk tar stora resurser i anspråk, i form av energi, vatten och landyta.

Att göra biogas av matavfallet är förstås bra, och kan lätta något på miljösamvetet. Men bara en tiondel av den energi som gick åt för att tillverka maten, går att utvinna som biogas. De teknologiska lösningarna är därför främst ett sätt att hantera det matsvinn som är ofrånkomligt i samhällen där kravet på ett varierat utbud är stort och matbrist inte accepteras.

De stora flödena av ratad och kasserad mat måste vi i stället komma åt genom ändrat beteende. Och de ekonomiska incitamenten borde vara starka. Värdet av matsvinnet i Sverige beräknas uppgå till mellan 20 och 40 miljarder kronor per år.

Mest häpnadsväckande är att matsvinnet är ungefär lika stort i utvecklingsländer som i industrinationer. Men var svinnet sker – i den långa kedjan från jord till bord – skiljer sig åt mellan den rika och den fattiga delen av världen. I Afrika och delar av Asien sker de stora förlusterna tidigt – under odling, transport och lagring. Ålderdomliga jordbruksmetoder ger skadegörarna fritt spelrum. Undermåliga vägar, avsaknad av fungerande infrastruktur och transportmedel ökar skadorna på livsmedlen. Bristfälliga förpackningar och dålig kylning gör tillvaron tuff för en tomat.

I vår del av världen är matsvinnet i mångt och mycket ett välfärdsproblem. Det är i butikerna och i konsumentledet som det största svinnet sker, trots moderna förpackningar, kylskåp och frysar. Kruxet är att även om den slängda maten totalt är värd många miljarder, så lägger hushållen i snitt bara tolv procent av inkomsten på matinköp. Vår nonchalanta kassering av livsmedel är ett lysande skolboksexempel på hur vårt agerande ofta styrs av enkla ekonomiska drivkrafter. En resurs som finns i överflöd och är relativt billig, blir inget värd.

Matsvinnet per person har dessbättre inte ökat nämnvärt de senaste åren. Men så länge jordens befolkning växer, ökar det totala miljöavtrycket av svinnet ändå. Miljömålsrådet har lagt ett förslag om att livsmedelssvinnet ska minska med en femtedel till år 2015. Det är bra. Vi får väl var och en plocka upp den kastade gaffeln: laga mat på rester, icke tjusas av alla ”köp tre till priset av två”, med spritpenna skriva datum på öppnade barnmatsburkar och överhuvudtaget ha bättre koll på vad som gömmer sig längst in i kylen. Dessutom: sätt press på butiken du handlar i. Fråga vad som händer med bortsorterade råvaror, och hur de arbetar för att minska svinnet. Frukt- och grönsakskylar kan exempelvis halvera svinnet.

Principiellt är en global matskatt, som innebär att konsumenten får betala det fulla priset för vad livsmedelsproduktionen kostar klimat och miljö, ett effektivt styrmedel. Men en sådan finns knappast på den politiska menyn, och då återstår att arbeta med information och goda förebilder.

Kanske kan före detta landslagskocken Fredrik Malmstedt göra det uthålliga smågnetandet lite coolare. Han hämtar skrumpna grönsaker som annars skulle ha kasserats i en mataffär i Visby, till sin gourmetrestaurang. Duger de för honom och hans gäster borde de duga för de flesta. Det måste bli status att välja produkter som reas ut på grund av kort datum, liksom att sätta fram ett mjölkpaket som passerat bäst före-datum mitt på matbordet. Vilket handlingskraftigt sätt att demonstrera medvetenhet och omsorg, eller hur?

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Amerikansk journalist. Uppgiften inte bekräftad av Vita huset. 3  1 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

 Folkrättsexpert: IS är ett hot mot hela vår civilisation. 48  13 tweets  35 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN Debatt: Gör det till ett krigsbrott att attackera journalister. 375  103 tweets  272 rekommendationer  0 rekommendationer

JanG
Foto:Pontus Lundahl/TT

Grova felaktigheter om Förintelsen fick stå oemotsagda i SVT. Nu protesterar fyra namnkunniga författare och forskare.  Läs mer. 371  53 tweets  318 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Omedelbart. Lurade SD-politiker att sjunga efter nazistmarsch. 2236  9 tweets  2225 rekommendationer  2 rekommendationer

Annons:

 Ingen misstanke om brott. Inträffade i Hägerstensåsen på måndagen. 60  9 tweets  51 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: