Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

”Fördummande verklighetsförvanskning”

Inlägg. Utrikeskorrespondenten ­Nathan Shachar har på DN:s ledarsida åter attackerat psykiatri i allmänhet och adhd i synnerhet. Precis som för två år sedan hävdar Shachar ett gediget vetenskapligt stöd för sina påståenden. Men återigen är referaten av forskningen om kroppens mest komplexa organ, hjärnan, selektivt utvalda samtidigt som de används generaliserande.

Ofta är de ­direkt vilseledande. Eventuella små korn av sanning, som kan diskuteras seriöst, försvinner i ett träsk av osanningar.

Vi förskräcks också av okänsligheten inför det psykiska lidandet hos hundratusentals människor bara i Sverige. Vilka är enligt Nathan Shachar alternativen till de förhatliga behandlingar som ges i dag? Även om åsikterna är fria att uttrycka är verklighetsförvanskning både förledande och fördummande. Nathan Shachar får gärna stå för vad han tycker, men att förneka och förvanska grundläggande fakta är ohederlig opinionsjournalistik. Men vi tycker också att det är beklagligt att detta kommer till ett så oreflekterat uttryck i en stor dagstidning som DN.

Shachar anger öppet en av scientologernas främsta talesmän som referens. Denne Janne Larsson är en välkänd antipsykiatrisk aktivist som förefaller ha gjort till sin livsuppgift att svartmåla och förhindra såväl forskning om adhd, som synpunkter från personer med egen psykisk ohälsa och deras intresseorganisationer.

DN ger därmed krönikeplats åt scientologernas våldsamt psykiatrifientliga retorik. Detta är vilseledande för många läsare utan specialistkunskaper då forsknings­baserade insikter faktiskt finns om adhds orsaker, förlopp och behandlingseffekter (medicinska, samhällsekonomiska och humanitära).

Psykiatrins utgångspunkt är att psykiska sjukdomar och funktionshinder liksom normalpsykologi självklart har hjärnans biokemi/fysiologi som direkt orsak. ”Obalanser” i denna orsakas i sin tur av ett samspel mellan genetiska och psykosociala faktorer. Sammanvägningar av välgjorda studier från olika länder visar att cirka 5 procent av alla barn uppfyller diagnoskriterierna för adhd. Tvillingstudier genomförda i olika länder och kulturer visar att adhd i hög grad beror på genetik. Miljöfaktorer som exponering för alkohol och droger under fosterlivet, för tidig födsel och låg födelsevikt bidrar dock också till risken.

Även om adhd debuterar i barn­domen är de flesta kliniker och forskare överens om att problematiken ofta kvarstår långt in i vuxenlivet. Bland vuxna kriminella och drogmissbrukare är däremot adhd klart vanligare, 10–40 procent enligt systematiska kunskaps­översikter.

Svensk forskning visar att detta gäller även när hänsyn tas till föräldrarnas utbildning och inkomst, annan psykisk ohälsa, genetik och tidiga familjemönster. Dock verkar läkemedel mot adhd minska funktionsnedsättning och brottslighet, också bland hårt belastade kriminalvårdsklienter. Och detta utan att öka den missbruksrisk som redan är förhöjd hos personer med adhd utan behandling. Tillägg av kognitiva beteendeterapeutiska stödinsatser kan förstärka effekten av läkemedelsbehandling. Här finns alltså troligen omfattande vinster att göra, ekonomiskt och genom minskat lidande.

Det talas mestadels tyst om dessa kunskaper, trots att de borde vara av intresse för många. Förvånansvärt lite når ut i media och oftare ser vi alarmistiska texter som Shachars med hårt vinklade urval av forskningslitteratur.

Nathan Shachar efterlyser mediernas flockvisa kretsande över ”den kemiska obalansens bransch”. Vi som forskar, arbetar och lever med adhd skulle välkomna en granskning av ”den bio-psyko-sociala obalansen” i media. Varför väljer man så ofta bort den systematiserade vetenskapens, intresseorganisationens och de egna erfarenheternas röster?

Lena Backlund, psykiater, med dr, Stockholm
Annika Brar, psykiater, ledamot i Attentions kunskapsråd, Stockholm
Maria Carlén, psykiater, Stockholm
Gabriel Cizinsky, psykiater, Stockholm
Lena Flyckt, psykiater, docent, Stockholm
Ann-Christine Fredman, psykiater, Stockholm
Ylva Ginsberg, psykiater, medicine doktor, ledamot i Attentions kunskapsråd, Stockholm
Bo J A Haglund, professor emeritus i socialmedicin, Stockholm
Tatja Hirvikoski, leg psykolog och specialist i neuropsykologi, med dr, Stockholm
Göran Isacsson, psykiater, docent, Stockholm
Anders Milton, tidigare regeringens nationelle psykiatrisamordnare
Hannah Rubinstein Jakobsson, leg psykolog, Stockholm
Gunnar Jakobsson, psykiater, Stockholm
Björn Kadesjö, barnläkare, med dr, Göteborg
Nils Lindefors, psykiater, professor i psykiatri, Stockholm
Lena Lundholm, leg psykolog, med dr, Stockholm
Niklas Långström, barnpsykiater, professor i psykiatrisk epidemiologi, Stockholm
Henrik Pelling, barnpsykiater, Uppsala
Eleonore Rydén, psykiater, med dr, Stockholm
Göran Rydén, psykiater, leg psyko­terapeut, Stockholm
Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention, Stockholm
Else Waaler, leg psykolog, ledamot i Attentions kunskapsråd, Stockholm
Ing-Marie Wieselgren, psykiater, Uppsala

 

Svar:

Den ortodoxa psykiatrins ständigt förutsägbara reaktion på kritik är att anklaga kritikern för att stå i hemligt förbund med en sekt. Vad skulle man ta sig till utan scientologin? Att hantera kritik så kallas argumentum ad hominem – ett elementärt felslut. Nazistiska forskare var de första att belägga sambandet mellan rökning och cancer – skulle vi tillämpa samma logik där?

Att bekämpa scientologin är obekvämt och ibland farligt. Jag har gjort det konsekvent, senast i DN. Scientologin förnekar förekomsten av psykiska sjukdomar, jag gör det inte.

Janne Larsson anfördes inte som källa för mina påståenden om adhd eller SSRI-droger, utan ifråga om Läkemedelsverkets dunkla samröre med bolaget Shire. Väl medveten om Larssons ideologiska hemvist granskade jag hans uppgifter noga, och erbjöd Läkemedelsverkets talesman att replikera. Verket avböjde. Larssons uppgifter är riktiga. Det finns ingen lag som förbjuder scientologer att delta i det offentliga samtalet.

Inläggets bild av psykiatrin som en seriös empirisk disciplin, ansatt av ovetenskapliga sabotörer, är osann. I skarp kontrast till andra naturvetenskaper existerar ingen konsensus inom psykiatrin, utan svårt splittrade läger.

Listan över adhd-kriterier innehåller verkliga beteenden. Men adhd-definitionen bygger på cirkelbevis och saknar vetenskapligt innehåll.

Nathan Shachar, Fristående kolumnist

 

 

Redaktionell kommentar
Dagens Nyheter har under många decennier haft fristående kolumnister på ledarsidan. Dessa återkommer ­regelbundet – men de åsikter de ­uttrycker är deras egna, inte ledar­redaktionens. Det är själva idén: DN ger utrymme åt personliga röster som kan vidga debatten. Valet av ämne, ståndpunkt och tonfall är kolumnistens eget.

Att en skribent framför kontroversiella ståndpunkter i ett ämne är inte skäl för DN att stoppa en kolumn. Tvärtom vill vi bidra till debatt, och det är också skälet att vi i dag har gett stort utrymme­ åt genmäle.

Johannes Åman, Politisk redaktör