Ledare

Jenny Jewert: Här kommer solen

Vid årsskiftet infördes nya regler för små solelsproducenter som kan ge fortsatt skjuts åt den snabbt växande marknaden.

Den knallgula boken ”Solrevolution” (SNF, 2014) utövar en oemotståndlig lockelse i kolsvart midvintertid. Kapitlen har titlar som ”Solsidan” och ”Solklart”, och läsningen är en mental ljusbehandling för alla som tvivlar på solens kraft på våra breddgrader.

Den som deppat över antalet soltimmar under november 2014 kan trösta sig med att säsongen för solel ändå är relativt lång, betydligt längre än högsommarmånaderna. Mars kan till exempel vara riktigt bra, eftersom produktionen ökar när solcellerna är lite svalare.

Under ett år går det också att producera mer el i norra Sverige än i Malmö, om man använder solföljare, det vill säga teknik som vinklar panelerna mot ljuset för att öka effekten. Medeltalet för solinstrålningen i Sverige är ungefär densamma som i Mellaneuropa. Tyskland får drygt 5 procent av elen från solceller, och fina sommardagar kan så mycket som halva Tysklands elanvändning komma från solen.

Priset på solceller har sjunkit från 700 till 2 kronor per watt sedan sjuttiotalet. Bara mellan 2008 och 2012 sjönk priset med 80 procent. Det dramatiska prisfallet är en effekt av framför allt tysk politik och en växande solcellsindustri i Kina.

Prognosen som det internationella energirådet IEA ställde om 200 GW installerad kapacitet i världen år 2020 kommer att nås fem år i förväg. Enligt IEA:s senaste färdplan kan solen generera ungefär en tredjedel av all el år 2050. Tekniken (åtminstone viss typ av solcellsteknik) har mognat och energislaget får folklig draghjälp av Ikea, som säljer solpaneler i Storbritannien, Schweiz och Holland i sina möbelvaruhus.

Utvecklingen har tagit fart även i Sverige. Strax före jul meddelade Stockholms läns landsting att 20 000 kvadratmeter solceller ska installeras på lämpliga byggnader, med målet att producera el motsvarande Norrtälje sjukhus årliga behov.

Men mest är det privata hushåll och små föreningar som investerat i solpaneler. De står för 96 procent av den nätanslutna solcellseffekten. Runt 3.000 svenskar uppskattas ha nätanslutna solcellsanläggningar, men siffran är lite osäker eftersom ingen har samlat in uppgifter från landets 170 nätägare.

För att få riktig snurr på solkraften krävs dock långsiktiga spelregler. Den spirande gräsrotsrörelsen kring solenergin har väntat i åtta år, medan olika utredningar har avlöst varandra. Därför är det glädjande att det från den 1 januari 2015 äntligen införs regler som garanterar små producenter av förnybar el en rimlig ersättning för sin överskottsel.

Det rådde en del osäkerheter kring vad som skulle gälla när regeringens (S+MP) budget röstades ner. Men finansdepartementet har nu bekräftat till branschorganisationen Svensk Energi att den skattereduktion som alliansen föreslog ska träda i kraft. Det innebär att mikroproducenter som matar in förnybar el (sol, vind, vågor, biomassa mm) på elnätet kan få en skattereduktion på 60 öre per inmatad kWh, till ett värde av max 18.000 kronor per år.

Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen, och elnätsföretagen är skyldiga att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket om hur mycket el som matats in respektive tagits ut. Elbolagen får också en mottagningsplikt. Bolag som säljer el till en viss villaägare måste ta emot den förnybara el som hen skickar in på nätet.

Förslaget har kritiserats av myndigheter och miljörörelsen för att vara onödigt krångligt. Det ger inte lika god ekonomi för solcellsentusiaster som till exempel nettodebitering. Med nettodebitering får överskottselen samma värde som den egenanvända elen.

Skattereduktion i samband med deklarationen är också en administrativt mer krävande modell än en enkel kvittning på elräkningen. Men Alliansen har inte velat införa nettodebitering eftersom det skulle strida mot EU:s momsskattedirektiv.

Lite bökigare blir det onekligen med Alliansens förslag, men enligt tidigare energiminister Anna-Karin Hatt ska i vart fall de hushåll som producerar förnybar el inte behöva momsregistrera sig vilket kanske kan sänka trösklarna något för de som funderar på att pytsa in lite el till nätet. Skattereduktionen tillsammans med fallande priser på solceller, gör att en del experter menar att investeringsstödet som finns för solceller kan sänkas per sökande. Fler skulle då kunna ta del av stödet, som är kraftigt översökt.

Även om vi inte placerar solceller på alla befintliga tak i Sverige, vilket skulle ge många tiotals TWh, har solel potential att spela en betydligt viktigare roll i svensk energimix. Den mest omvälvande effekten av solelen är att den flyttar makt över energiproduktionen närmare konsumenten. Det är en tilltalande utveckling. Solel kräver inte exploatering av mark och landskap, och den är i det närmaste underhållsfri under sin livstid på 20–30 år.

Att skörda solens strålar är klimat-smart. Vad mer behöver sägas? Framtiden ser rätt ljus ut.