Redan nu är det möjligt att se vad den globala uppvärmningen eventuellt kommer att göra med planeten. Det enda som krävs för att blicka in i framtiden är att besöka Peking, Aten, Tokyo eller vilken annan stad som helst i världen.
De flesta av jordens urbana områden har redan erfarit mycket mer dramatiska temperaturhöjningar under de senaste decennierna än de 2,6 grader som den globala uppvärmningen förväntas bidra med de närmaste 100 åren.
Det är enkelt att förstå. Under en varm dag i New York sprider stadsborna ut sig i Central parks grönområden - inte på asfalterade parkeringsplatser eller betongtrottoarer. Tegel, betong och asfalt - städers byggstenar - absorberar mycket mer värme från solen än vegetationen på landsbygden.
I en hel stad finns mer asfalterad väg än gräs, vilket hettar upp luften. Denna effekt kallas urbana värmeöar och upptäcktes i London i början av 1800-talet.
I dag ligger de mest snabbväxande städerna i Asien. Peking är på dagen ungefär 10 grader varmare än den omkringliggande landsbygden. Nattetid är differensen 5,5 grader. I Tokyo är skillnaden ännu mer dramatisk. I augusti var temperaturen 12,5 grader högre än i stadens omgivningar och nådde då 40-gradersstrecket. Den pressande hettan påverkade inte bara citykärnan utan ett område som var 8 000 kvadratkilometer stort.
Om man undersöker tillväxtstäder som Houston i Texas framträder de verkliga effekterna av urbana värmeöar. De senaste 12 åren ökade Houstons befolkning med en femtedel (200 000 personer). Under den tiden steg nattemperaturen med 0,8 grader. Räknat på en hundraårsperiod motsvarar det 7 grader.
Samtidigt som kändisaktivister varnar för det existentiella hot som klimatförändringen medför, ger världens metropoler en mer realistisk bild av hur problemet kan tacklas. Trots dramatiska temperaturökningar under de senaste 50 eller 100 åren har städer inte störtat samman.
Värmerelaterade dödsfall har faktiskt minskat, vilket beror på förbättrad sjukvård, större tillgänglighet till medicinska hjälpmedel och luftkonditionering. Vi har långt mer pengar och teknologiska möjligheter än tidigare för att anpassa oss.
Självklart kommer städer också att drabbas av koldioxidrelaterade temperaturhöjningar, utöver bidraget från urbana värmeöar. Men vi har en chans att agera. Till skillnad från våra förfäder, som gjorde lite eller inget för att hantera urbana värmeöar, har vi goda chanser att dämpa effekterna.
Medan kändisaktivister helt fokuserar på att minska koldioxidutsläppen kan vi göra mycket mer - och till en betydligt lägre kostnad. Det finns enkla lösningar som kan åstadkomma betydande resultat.
Städer är varmare än omkringliggande natur därför att de är torrare. De saknar fuktiga, gröna områden och har avloppssystem som snabbt leder bort vatten. I London är luften kring Thamsen svalare än i kvarteren en bit bort. Om vi planterar träd och bygger fontäner, så blir inte bara stadsmiljön vackrare. Vi kyler också ner omgivningen med så mycket som 8 grader, enligt klimatmodeller.
Även om det kanske förefaller nästan komiskt enkelt är en lösning att måla saker vitt. Städer består av mycket svart asfalt och mörka, värmeabsorberande strukturer. Genom att öka byggnaders förmåga att reflektera och ge skugga, undviker vi en stor del av värmeackumulationen. Att måla det mesta vitt skulle sänka temperaturen med 10 grader.
Dessa alternativ är enkla, uppenbara och kostnadseffektiva. Ta till exempel Los Angeles. Att lägga om taken på merparten av stadens fem miljoner bostadshus, måla om en fjärdedel av gatorna och plantera 11 miljoner träd skulle kosta omkring 1 miljard dollar. Det skulle i sin tur sänka utgifterna för luftkonditionering med 170 miljoner dollar och leda till en minskning av luftföroreningarna värd 360 miljoner dollar - varje år. Temperaturen i Los
Angeles skulle gå ner med ungefär 3 grader, vilket motsvarar den höjning som förutspås för resten av detta århundrade.
Jämför det med de 180 miljarder dollar som Kyotoavtalet kostar att genomföra och som knappt ger någon effekt.
Just nu hör vi inte så mycket om smarta lösningar på klimatfrågan. Det måste ändras. Vi kan faktiskt välja vår framtid.
björn lomborg