Under en vinters bilkörning från Miami till Los Angeles funderar jag på vad som ska bli av det förlovade, förlorade landet USA. Är det bilden av döda samhällen som visar vart världens enda supermakt är på väg? Junction, Texas, med en flagga i trasor framför stadshuset och över allt samma skyltar: ”Closed”, ”For Rent” och ”To Lease”? Chiefland, Florida, med ödsliga hamburgerbarer och invånare så överviktiga att de knappt kommer in i sina pickuper?
Eller blir vibrerande, glänsande stadskärnor som i Austin, Phoenix och Palm Springs framtidens melodi?
USA:s just avslutade decennium kommer att rankas i nivå med depressionens 1930-tal och inbördeskrigets 1860-tal. Praktiskt taget allt som kunde gå snett gjorde det också.
Skenande arbetslöshet och statsskuld efter den värsta finanskrisen på 70 år. En nära-döden-upplevelse för den heliga bilindustrin. Två hopplösa krig som visar de militära lösningarnas begränsningar. Terrordåden 2001, orkanen ”Katrina” 2005 och klimatförändringarna som blottade landets sårbarhet.
Trots en uppgång med 23,5 procent 2009 backade New York-börsen för första gången under ett decennium som helhet. En investerad dollar den 31 december 1999 var bara värd 90 cent på nyårsafton 2009. Motsvarande satsning på amerikanska statsobligationer – världens säkraste investering – gav under samma tid en fördubbling till 2 dollar, och på guld en fyrdubbling till 4 dollar.
Avslutningen på 00-talet erbjöd inte mycket hopp. December var visserligen den första månaden sedan invasionen i Irak 2003 utan amerikanska dödsoffer där, men när det gäller ekonomin pekar trenderna fortfarande ner i Grand Canyon.
Officiellt ligger arbetslösheten stadigt runt 10 procent men i praktiken är det snarare 17, när stora grupper är undersysselsatta eller ger upp hoppet och lämnar statistikkolumnen för arbetssökande. Bara i december förlorade USA ytterligare 85 000 jobb, trots stimulanspaketet på 787 miljarder lånade dollar för att hålla hjulen snurrande.
Huspriserna stagnerade på nytt och låg stilla, efter att ha stigit svagt i fyra månader. Under våren väntas räntorna gå upp samtidigt som skattelättnaden för dem som köper sitt första hus går ut. Till 3,2 miljoner osålda hem läggs då ytterligare ett par miljoner när låntagare inte klarar betalningarna, vilket sammantaget tros driva ner priserna ytterligare 10 procentenheter. Därmed skulle fallet från toppåret 2006 bli 40 procent.
Bilförsäljningen tickade upp lite i december, men från en nivå där endast statens hjälpande hand har räddat Detroit från konkurs. Chrysler sålde under 2009 färre än en miljon bilar för första gången sedan 1962, ner 35,9 procent jämfört med 2008. General Motors minskade sin försäljning med 29,8 procent.
Den amerikanska drömmen har på varje punkt vänts i sin motsats, åtminstone för tillfället.
Drömmen om kapitalismens eviga tillväxt slutade med finanskrasch. Drömmen om det egna hemmet blev en skuldfälla när proppen gick ur fastighetsmarknaden. Drömmen om den fria rörligheten i egen bil slutade med klimatförändringar, industrikris och ett farligt oljeberoende, inte minst säkerhetspolitiskt.
Drömmen om det öppna samhället slutade med skräck för terrorism, senast manifesterad av massmordet på armébasen Fort Hood i november och försöket att spränga ett passagerarplan i december.
Det kan tyckas paradoxalt att USA sjunker djupare i kris och uppgivenhet, när de amerikanska idéerna samtidigt går segrande över världen. Frihet, tillväxt, konsumtion, demokrati, lika möjligheter, lag och rätt är nästan överallt positivt laddade värden.
Under samma 00-tal som USA spårade ur upplevde Kina, Indien, Indonesien och Brasilien – med sammanlagt 40 procent av jordens befolkning – en konstant ekonomisk tillväxt på mellan 5 och 10 procent varje år. Ett större välståndslyft har världen aldrig skådat, och det kom när dessa länder kopierade den kapitalistiska modellen.
Det finns fler faktorer som talar för att den amerikanska eran inte är över. Som valet av Barack Obama visade har USA en unik kombination av politisk stabilitet och förnyelseförmåga.
Demografin antyder också att ekonomin kommer tillbaka från de döda. Medan Europas befolkning de närmaste 40 åren väntas ligga konstant på 495 miljoner kommer USA:s att öka från 295 miljoner till 408. Det betyder stora generationer i arbetsför ålder, med behov av de miljoner hem som nu står tomma.
Den ekonomiska dynamiken när det vänder, dragkraften som invandrarland, de rikliga naturtillgångarna och den oöverträffade militärmakten är ytterligare skäl till att USA fortsätter att dominera. Men precis som på 1930-talet blir vägen ur eländet lång och krokig